bos menniskan den sträfsambet, att bon will arbeta. Han omtalade bärunder, buru han fjelf ofta bade föreställt och öfwertygat tjufwar, att de ej wunno, utan förlorade genom sitt orätträdiga förfarande, samt buru till den inre missionens werksamhet hörde att bringa fots fet till flara och rena föreställningar i detta hänseende. Wid den tredje af de omförmälda frågorna anförde br W., Furu med det tillwårande nitet inom fyrfan dissenternas antal af: tager, emedan de då börja finna det för kostsamt att ide blott jus ridiskt fullgöra fina utskylder till den -beftående kyrkan, utan dessutom underhålla ett särskildt presterskap, med bwilket kärlek och förtrocnoc förenar dem, och tockies på intet sätt wilja ogilla et sadant medel att qwarbälla och föröka den rådande kyrkans medlemmar. J afseende på den fjerde frågan befinna mi att wi ej fattade br W:s framställning af det sätt, hwarmedelst sällskapet för den ture missionen mer skall förmå förhindra Baptisters od andra feparats föreninaars urvkomst, än kyrkan bitintills förmått det, och owarwid ban gjorde en upprörande skildring af de derigenom uppkommande wädor. Härpå öfwergick hr W. till en skildring af den swenska fyr kans förtjenster om missionswerksambeten. Jcke allenast Finnarnes, Esternas od Lifländarnes omwändelse wore den swenska kyrkans förijenst, utan till och med upprättandet af församtimgen i Calcutta, derföre att en swensk, wid namn Kjernander, är 1739 hade urrest till Tyskland och blifwit anställd wid det Frankeska misfionsfamfun: det i Halle samt, utaf Detta samfund utsänd, gjort sig synnerligen förtjent af missionswerksamheten. i Till slut framkastades den frågan, buruwida det. ej war Läle viet egentligen man wille sprida. Talarens wärma stegrades bärs wid märkbart. Han anförde först, buru en olifhet i uppfattningen af det christliga lefwernets föremål i alla tider ent Tum, samt huru ej endast inom wär swenska kyrkas, utan äfwen inom andra länders fyrkosamfund länge funnits sädana, hwilkas samwcten icke illläle dem swärja, supa, spela kort och dansa, hwilka saker alla ställdes i bredd, men hurn bärutaf ingen wåda barrorde, få länge det ei ledde till någon strid mot den egemliga kyrkliga bekännelsen. Deesa, de der ej kunde deltaga i sädant, woro idel ömma och wackta, om fin saligbet mer bekymrade själar; bwarpå han slurligen för egen del förklarade, att, man mätte förlåta honom det eller icke, bans samwete dock icke tillät bonom att mörda en dyrbar tid med kortlapparne. Derjemte må ide lemnas onämndt, att innan br W. öfwergick till nämnde fråga, ban nu åiwen förklarade, att dan ej ämnade sysselsätta fig med sällskapets för den inre missionen or anisation; ban wille för fin del blott wäcka uppmärksambet på bes ofwet af ett sädant sällskap samt söka förmå alla chrisiligt sinnade att taga del i detsamma. Häraf bar säledes ungefärligen wisat sig, bwad br IV:s före: drag rörande den inre missionen haft till föremäl. Men i samband med denna redogörelse må tilläggas art förliden wecka inbjudningsbref till deltagande i ett sällskap för inre missionen, ätföljde afftad: aar, warit synliga. Härutaf ser man, an det förbemälda sallskapet för den inre missionen redan blifwit stiftadt, och sållskapet bar antaait namn af Föreningen för den inre missionen. Jnbjudningsdrefwen äro undertecknade af namnen Johan Lagerbjelke, MN. Snoilsky, J. P. Lefren, Abr. I Pettersson, P. A. Fröst, J. Nothlieb, P. M. Elmblad, O. Beckström od L. Monten såsom medlemmar af froretfen. ö Stifts-Nybheter. Kongl. Maj:t har under d. 15 sistl Mars näder tillätit uppförandet på bes ting uti Rans sörsamlings kyrka af en läktare, sem förut tillhört Helsingborgs fyrka. S. d. utfärdadt nådig ftadfäftelfesrefolution å en öfwerenskommeise om preftråttig: heternas utgörande inom Kägeröds och Stenestads församlingar. — Wall förvåt: tades d. 21 sistl. Avril till återbesättande af lediga fyrfoherdecberftällningarne: a) mid Hammenhögs ech Hannas församlingars regala pastorat, derwid pafters:adj. A. S. Schartau erhöll 3 10 röst, foll. få. mag. J. F. Lundh 15312922176 röster, men foll. fö. mag. B. Krumlinde ingen kallelse; c) wid Raflunda och Brösarvs förfaomtlinz gars rega la pastrrat, derwid prosten O. L. Olander erhöll ingen fallelse, prosten A. B. Helst 1257, röster, samt komministern A. Westrin 12 2 röster. — Söfande till en ledig lärare:be ällning mid Lunds kathedralskola äro: fell. mag. OD. C. Holme qwist och vikar. ffel:adj kand. N. P. Nilsson. — Tjenstledighet bewiljades d. 24 sistl. April: lyrkoh. i Gudmuntorp J R. Palmgren under 3 månader från d. 1 Juni för helsowård och resa i enskilda angelägenheter. Den i dis: kyrfoh. i Tryde mag. F. Nordström under 3 månader från d. 1 Juni för helsowård ä utrikes ort. S. d. fyrfoh i W. Karup professorn mag C. C. Everstein under 2 månader från d. 1 Juli för helsewärd. — Förordnade d. 24 April: Paftorszadj I. Lundblad att förestå Gudmuntorpys pastorat under kyrfoh. Palmgren bewiljad tjenstledighet. S. d. vice. pastorn mag. C. Å Ahyfelt att fortfarande wara prebendefomminifter mid