anmärkning, att den ännu icke gär längt nog. Patrie menar, att man icke bör afbida resultatet af walet d. 28 April för att omstöpa wallagen; detta borde man bafwa gjordt strar efter walet d. 10 Mars, Likaledes inser Patrie ide hwarföre man slall dröja med att revidera den Marrasiska fonftituttonen ; nationalförsamlingen är ju suverän och fan göra der firar. — J en lycklig motsats till det spräk, fom föreg af Napoleen och Patrie, står det tal, fom Louis Napoleon höll wid öppnandet af general:-fammaren för åferbruf och handel i Palais Lurembourg (gamla pärskammaren). Han förflas rade, att bästa medlet till att bringa de systematiska och oförsonliga fienderna till tystnad, war att göra skillnad emellan det rätta och orätta i deras fordringar och att uppfylla de rättwisa. Framlåg: gandet af flera lyckobringande lagar hade wisat, att regeringen äm nade utföra denna plan. Han slutade med att säga: Lårom oss ffyndal Det är hög tid, od) lätom ide de usla passionerna komma oss i försväg! Presidentens tal mottogs med lifliga bifallsyttringar. — Lamartine har för första gången upvträdt fom dramatisk förs fattare af en dram i 5 after: Tousfaint Louverture. Den uppe fördes d. 6 på theatern Porte S:t Martin för en stor och utvald publif, beftående af alla litterära och politiska notabiliteter, och emottogs med entbufiaftift bifall. — d. 8 April. Nationalförsamlingen sysselsatte fig i dag med andra läsningen af lagförslaget om Avignon jernbanan. — Päswen har wäl, hwilket Monitören för i dag bekräftar, lemse nat Portici, men ide för att begifwa fig till Rom, utan till Bologna och säledes ställt sig under öftervikfifft i stället för neapolitanskt beslydd. — D. I April. Pä börsen gick i dag cit rykte om medlande bemödanden af Frankrikes och Belgicns diplomatie till biläggande af differenserna emellan de begge tyska stormakterna. Or Talleys rand, fransk gisandiskaps-attache i Wien, fom öfwerfört en wigtig note till franska kabinettet, har under wägen haft en sammankomst med furst Metternich i Bristel. — D. 10 April. Det till d. 28 d:s bestämda walet sysselsätter allijemt den allmänna uppmärksamheten. Den 83:-ärige Dupont (ve lEure) uppgifwes nu säasom socialist-demokraternes kandidat. Det moderata partiet, alltjemt oense, fruktar ett nytt nederlag. — Ryften äro i omlopp om en förestäende ministerförändring, men hwilken wäl icke torde inträffa förrän efter d. 23 d:s. — Doi lon Barrot skall personligen hafwa uppmanat presidenten att Äter falla Dufaure till minifteren. — Det minifteriella bladet Patrie will weta, att twisten emellan England och Grekland blifwit helt och hållet bilagd. England ans tager den franska medlarens baron Gross förslag; Pacifico erhåls ler 17,000 i stället för 1,200,000 fr. England. London d. 10 Apr. Enligt underrättelser från Malta af d. 2 d:s hafwa de från Konstantinopel kommande ungersla flyktingarne landstigit derstädes; de ämna öfver England begifwa sig till Förenta Staterna. Ryssland. Polska gränsen d. 6 April. I desfa dagar hafwa order ins gått till alla de skogsdistrikter, fom ligga wid preussiska gränsen, att från skogarne lefwerera få mycket trawirke, fom af militären res quireras. Längs preussiska gränfen skall nämligen byggas baracker för ryska truprarne, emedan ännu mera militär skall antända, hrwilc fen man annars ide kunde forlägga på gränsen. På det hela är allt i frånning sedan denna månads början; alla wänta på hwad fom hända skall, och alla tro, att en inmarsch skall ske i Preussen, utan att man dock fan gissa orsaken. Kejsaren Har låtit utgå en amnesti för förbrytelser motgftaten till en wiss grad, och publicerine gen deraf skall ske i morgon. — Kejsaren förwäntas till Warschau, rer ban ämnar uppehälla sig nägon tid. Afrika. — 2 — — — NA