ve vv NS EK? I ee VY se Husflitens wälfignelfer. Gottlands läns Tidning för den 1 dennes, som i anledning deraf att ett ungt Fruntimmer från Wisby, hwilket i Norrland inbämtat underwisning i dubbalfpånadss konsten, numera till orten återkommit för att meddela handledning i denna konst, uppmanar Gottlands döttrar att begagna tillfället att inöfwa fig i densamma, flutar fin uppmaning med följande: Det är bekant att af alla qwinnoslöjder är konsten att spinna och wäfwa den nyttigaste och nöjsammaste, fom sannerligen förtjenar att i far miljerna äter komma fill heders, wore det och på bekostnad af wirfe nälen och tapisferi-bågen, romanen och fortepianot. Det är ju ett wackert föredöme från den befallande till den lydande, från modren och dottren i huset till tjenarinnan, ett föredöme, fom wäcker och lifwar arbetslusten och skapar ökad belåtenhet oc) trefnad inom det bhusliga lifwet. Skulle någon bildad dame finna spinnrockens surr sönderslitande för sina fina hörselorganer, så kan man till bennes tröst och uppmuntran bland många exempel, endast nämna ett, nents ligen huru det war fed i det gamla Rom, bland ett af de mest högsinta och bildade folf på jorden, att äfwen wid den förnäma flickans bröllopssest en spinnrock, en slända och ull alltid skulle bär ras i bröllopståget, till ett tecken att den unga makan skulle blifwa buslig och flitig, och att det war ett hedersnamn för Drottningar att heta ypperliga spinnerskor. Ännu ide har flit och husligbet kommit alldeles ur modet, och det är ide länge sedan fom Geijer, när ban inbjöd till Ansgarii, Luthers och Gustaf Adolf den storcs Jubelfest, nämnde dem i dessa oförgätliga ord: Iill du lära känna det första och wäsendtliga i all mensklig sammanlefnad, få se sonens lydnad och dottrens flit i huset, och ungdomens wördnad för äldern, äktenskapets belgd, skördens arbete, dagens tåligt burna tunga, och nattens wälförtjenta ro; se det ewigt upprepade af de sörsta enklaste pligters helsosamma ordning; och du har kastat en blick på den heliga grunden för alla staters lycka och alla samhällsinrättningars beftänd! — Wäderleksspädomar. Uti ett danskt blad meddelas följande wäderlekstabell för sommaren 1850: April: sista hälften af mår naden torr och fall luft. — Maj: torr oc) fal lut (1—4); klar och fall luft (5—16); warm och torr luft (17—20); stark wärme (21—23); warmt, regn, bläst mycket warmt, något regn, åter mycfet warmt, något regn, warmt (24—30); äska. — Juni: något regn, warmt, mycket regn, åffa och regn (1—9); warmt, mycket warmt, äskluft, något regn (10— 15); klar luft, kallt (16—20); warmt, mycket warmt, torr luft (21 — 24); ästa och regn, klar luft (25 —27); warmt och regn hwar dag (28—30). — Juli: regn, mycket warmt, äffa oc) mycket regn (1— 7); blåst, warmt, mycket regn, stark tär me (813); stark hetta, bläst, regn (14—21); äska och regn, bläst (22—25); regn, warmt, äska och mycket regn, blast, warmt och rean (26—31). — Augusti: äskluft, nägot regn, bläst, åter regn och blast (1—9); omwexlande wäderlef med blåst och regn (10— 12); warmt, äska oc regn, klar luft, bläst, warmt (13 23); fall och torr luft (24—31). — September: störtregn, bläst (1 — 11); myckct warmt, regn, mycket regn och warmt under den öfriga delen af mår naden. — Anmärkning. De inom parenthes utförda ziffrorna ut: märfa dagarne i den uppgifna följden, på hwilfa wäderleken unge: fär skall inträffa. — Erik Janssarne i Amerika. Uti ett i Hudikswalls mwecdoe blad infördt bref från Amerika, dateradt Canton i Jllinois d. 24 Now. 1849, oc) undertecknadt Erif Ersson, förelommer om Erif Janssonska kolonien följande rader: Jag har också warit till Bi: stopsbill till Janssarne, der bief jag ej länge, endast 44 timme; wackert ställe, men rysanswärda lärosatser, wälsignelsen fan altrig bo hos sådane, fom både mörda od) stjäla, de hafwa få allmänt urskämt Swenskarne, att de äro kända för dåliga mån öfwer halfwa landet, men detta tar snart slut; de äro alla redan bortskyldiga allt hwad