LT betta asseende. Tyskland. Förwaltningsrädet bar enbålligt beflutat att ide gå in på de af preussiska regeringen föreslagna modifikationer i tyska författniu gen, utan att oförändrad förelägga densamma för riksdagen i Erfurt, ywilken skall sammanträda d. 20 d:s8. — Hannovers utträ dande ur trekonungaförbundet har kommit owäntadt och wäckt myc fen sensation. Preussen bar i denna anledning sändt hr v. Bölow till Hannover. Man wäntar enahanda åtgärd från Sachsens sida. Sakerna se mycket inwicklade ut, och österrikiska politiken synes winna allt mer och mer inflytande. Man wäntar äfwen i dessa dagar allwarsamma åtgärder frän Beyerns sida, hwilket land synes samla en stark truppstyrka. Frankrike. Paris d. 28 Febr. J nationalförsamlingens möte företogs första behandlingen af lagförslaget om jernbanan från Paris til Lyon. Regeringen föreflår, att öfwerläta denna bana till ett bo: lag, hwaremot från andra häll fordras, dels att staten skall öfver taga den för egen räkning, dels att öfwerlåta den till twenne bolag. En mängd amendementer äro föreslagne oc man tror, att förhandlingen blifwer långwarig. — Hr Mauguin interpellerade minifteren om orsaken till de utomordentliga rustningar, fom föregå i Europa, om regeringen tagit nödiga försigtighetsmått för att be wara gränserna för hwarje kränkning, om finansministern wore i ständ att bestrida de utgifter, fom omständigheterna kunde kräfwa ? Han bad minifteren att beswara dessa interpellationer i nästa wecka. Utrikes ministern La Hitte swarade, att han wille göra allt hwad han förmädde för att upplysa sörsamlingen om denna wigtiga fräga; beträffande Grekland, wore en debatt härom i närwarande ögon: blick icke passande. Or Gros, wår darge deffaires, är afreft till Grekland; men wi weta ännu blott få mycket, att i den händelse wär bemedling ide skulle antagas, öfwerensstämma de hr Gros gifna instruktioner med dem, som gåfwos wid bemedlingen i Neapel och i Mexico. Ministern boppades för öfrigt att innan kort kunna swara rörande Enropas allmänna politif och bewifade, att de rufts ningar, hwarom br Mauguin talat, ide hafwa något oroande för Frankrike, hwarföre han anhöll att swaret måtte få uprskjutas till om en månad, hwilket också af församlingen bewiljades. — På börsen och i nationalförsamlingen cirfalerade i går en mängd rokten. Man omtalade en mycket energisk, nästan hotande note, som kejsaren af Ryssland bade afgifwit till engelska regeringen om de grekiska angelägenbeterna, och man tillade, att ban ämnade intervenera med wapenmakt, derest England ide gaf efter för Frank: rikes bemedling. Man försäkrade widare, att Preussens och Öfterrikes intervention i Schweitz war mera än sannolikt, att franska re: geringen ämnade sätta sig deremot, och att den, för att wara beredd på alla händelser, hade beslutat att bilda en armeforps på 50,000 man nnder general Changarniers befäl, fom likwäl provisoriskt skulle bibehälla fin närwarande myndighet. Man berättade ytterligare att från de särskilta ministrarne blifwit afsänd en massa cirkulärer till generalerne och prefekterne, för att påskynda utförandet af denna åtgärd, och att soldaterne ide skulle erhålla assked, när de bade uttjent. — Moniteur innehåller ett cirkulär från inrikes ministern till prefekterne, som fästar deras uppmärksamhet på ett projekt till ett nytt slags kreditanstalter under namn af banfer för bederslån. Hufwudsyftet är, att der blott utlånas till dem, fom äro kända få fom moraliska, rättskaffens arbetare; högsta lånesumman är 200 fr. Oppositionspressen har mycket att inwända mot detta projekt, och tror att det. blir förkastadt i nationalförsamlingen. Åttersta wenfira sidan ffall häri fe ett försök af presidenten att winna anhän: gare bland arbetsklassen för att funna uppnå politiska ändamål, oc) högra sidans tidningar falla planen ett närmande till focialis: men, od) äro nåra på att förklara, att samhället är i fara, fall ven ufföres. AM Lr ArC.. — ..A. EUii — C kD2.