kommissarien för att erbålla wisshet om förbudet, war han ingenstädes att finna. — Om schweitziska angelägenheterna saknar man nyare underrättelser i Paris. Napoleon innehäller följande rader om denna sak; Ehwad journalerna än må säga, få är Schweitzis oafhängigbet icke hotad, och Frankrike will garantera, att den blifwer respekterad, så änge, som den schweitziska republifen sielf respekterar folkrätten och en god grannes förbindelser. — Courrier Fr. omtalar allwarsomma oroligheter, fom skola egt rum i Ancona. Franska konsuln skall bafwa warit nödsakad att tillgripa de kraftigaste åtgärder, för att beskydda fina landsmän. — d. 18 Febr. J nationalförsamlingens möte i dag meddelade presidenten finansministerns öfwersigt öfwer statens infomster och utgifter för 1849, hwaraf inbämtas att utgifterna öfwerstiga infom: sterna med icke mindre än 268 millioner. Derefter öfwergick man kill fortsättande af diskussionen om underwisningslaqen. Undernid: ningsministerns förslag att ministeren skulle tillförsäfras oinskränkt waf of general-skolinsveftorer antogs med 300 röster met 266, va: tadt Thiers å kommissionens wägnar starkt protesterade deremot. — rån Athen förmåles, att Amiral Parfer erhållit instruktioner från London, hwilka gifwa anledning hoppas en fredlig utgäng på twistigheterna. ö — D. 19 Hebr. Gårdagens omröstning om generalffokinfpefe torernes tillsättande är af mycken wigt, emedan den åstadkommit en öppen ocnigbet emellan en stor fraktion af majoriteten och minifteren. — J nationalförsamlingens möte derna dag sortsattes disfucåfto: nen öfwer underwisningslagen; flera amendementer af berget till förmån för fri underwisning och Den allmänna skyldigheten att bes gagna skolan förkastades. — Till firande af d. 24 Febr. har ministeren anordnat en före gegudstjenst i alla kyrkor. i — 5 dag bar det rokte härstädes blifwit utspridt, att oroligbeter utbrutit i Rom. — Det med Rothschild afslutare romerska länet bar of väfwen blijwit talificeradt. ö — D. 20 Febr. Dedbatterna öfwer underwisningslagen förts sattes i dag. — Brytningen emellan Thiers och regeringen är nu öppet uttalad. — Moniteur innebäller ett försiag of regeringen, enligt hwilket ett monument fal uppresas på det sälle, der marskalicn Ney blef skjvten. — Konungens af Neapel palats har genom eldswåka blifwit lagdt i asta. Gugland. London d. 19 Febr. Times berättar att förd Palmerston i anledning af hr Sandars interpellation crinrat varlamentet derom, att stilleständs-fonventionen emellan Danmark och Preussen, afslutad vå 6 mänader, tilländalupit i Jan. detta är. Brittiska regeringen bade föreslagit begge parterna att förlänga stilleständet på vtterli gare 6 månader. J början gjordes å begge sidor imvändningar deremot; men d. 16 d:s bade ban från härwarande danske acfands ten erhållit en danffa regeringens depesch, uti hwilken den förftas rade sig beredwillig att bifalla förslaget under det willkor, att alla intresscrade partierna uttalade sitt erkännande af detta stilleständ och att stilleståndswillkoren troget uppfylldes. Meningsstridigheter emellan begge parterna bade uppstått angående werfställigheten af alskilliga punkter i det förra stilleständct, hwilka meninasstridigbeter sortfarit inull den stund, då detsamma gick tillända. De partier, pwilkas bifall till förlängandet den danska regeringen yrkar, skulle enligt bang (lord P:s) tanfe wara preussiska regeringen och central: makten i Frankfurt. Hwad den sednare angår, fruktade han att saken funde möta några swårigheter, emedlertid bade ban meddelt En: gelska Sändebuden i Berlin och Franffurt inslruftioner, att föfa be. främja stilleståndets förlängande. Wdare wore det för honom ännu fe mårlin; äatt U.rtedeg wrderbörandes beflut: men i sjelswa were