Hwarjehanda. — Den berömda författarinnan mad. Georges Sand har nyli. gsen blifwit föewist från Paris såsom misstänkt att hafwa organifes rat en klubb af röda recpublikaner, fom hade sitt säte hos en reftaus ratör Prasion i närheten af Boulewarden. Jnnan bon blef förwist bar bon afslutat kontrakt med sin bokhandlare om sina memoirer, hwilka bon försäldt till honom för 130,000 fr. Dessa memoirer gå ända upp till marskalken of Sachsen, från hwilken bon härstammar, och af hwars papper bon är besittning. — Hennes nyaste dram Francois de Champi gör fortjarande mycken lyda på De teonstheatern. . — Den bekante Ponsard har skrifwit en ny dram Cbarlotte Corday, fom är under instundering vå Theatre Francais i Paris. Hufwudrollen häri war tillamnad mille Rachel, men hon har nekat att spela den. — Pä italienska operan 1 Paris fall snart uppträda en negrinna, hwilken sjunger fom Malibran. Hon beter donna Martinez och gifwer för nära arande koncerter i Bordcanx, der hon gör mycken lycka. — Dcun bckante lomponisten och karellmästaren Conradin Kreut: zer bar d. 14 Dec. aflid it i Riga, uti en ålder of 67 är. — Stalienffa blad meddela följande upplysningar om de affrande männen föranstaltade utgräfningar i Rom. På bögra fidan af Tras jani folonn oc vå Campo:Vaccino (Forum) fanns intet af bety denhet, deremot förde arbetena i Trastevere till uppdagandet af en staty af Lysippus, hwilken föreställer on Gladiator, fom aftorkar fig swetten. Lysippus war Alerander den stores berömde bildbuggare. För 12 år tillbaka fann man äfwen en af denne konstnär uthuggen Was, fom köptes of en engelsman. Gladiator-statyen är af wida högre wärde, den är ett mästerwerk, som förtjenar att sättas wid sidan af Belvedere oc Laocoon. Denne staty af Lysippus är dens samme, fom Plinius d. ä. i 34 boken 19 kap. 6 S at fin nature bistoria beskrifwit och bwilken Marcus Agrippa uppställde framför sitt badhus. Kejsar Tiberius lät sätta den i sitt sofrum, men mäste på folkets bön äter sätta den på fin förra plats. Man fann äfwen wid sidan af S:t Maria Maggiora 17 målningar srän Pompeji tid. De derä framställda föremålen äro af Homers Odysse, nämligen: Telemach wid Menclai Hof, Ulysses bos Alkinous, flera episoder wid hans äterkomst till Jthaka och slutligen bans seger öfwer fris arne. Målarnes namn äro cbekanta, men man tror, att de äro från Pompeji tid. i — Californien. Från Nemyork skrifwes d. 12 Dec. följande: Det sista ängfartyget från Californien bringar of guld nog, men få nyheter. J Guldlandet är stor fråga efter fruntimmer. J ett privat bref, fom är aftryckt i ett Pbiladelpbiskt blad, beter det: At en af mina wänner, som reft till Skottland, bar jag gifwit i fom: mission att medföra ett fruntimmer, af minst 6 fots höjd, med blåa ögon och ljusbrunt bår. Jag will antiugen äkta benne, eller i mot satt fall betala 10,000 dollars. Jag hoppas, att få fnart här blifs wer något bättre rangeradt, torde wäl 10,000 fruntimmer, af första qwalitet, resa till Californien. Wi hafwa guld nog, men inga fruns timmer. — Krigsrättsdomarne i Ungern tyda ders på slansarbete och dels på fästningsarrest. Då det kansle torde intressera publiken att fänna skilnaden emellan dessa 2:ne straff, meddela wi af Lloyd följande: Ekansarbetet innefattar, att den dömde wid aftehvere: ringen på förwaringsstället utlemnar allt bwad han mesförer af penningar, Fläder och andra saker, bwaremot han erhåller den för fängarne föreffrifna beklädnad, bäret asskäres oc ban smides i 33 i jern, då ban är dömd till 5 år, men i 53 Å jern, om ban är dömd för längre tid. Den fängne förwågras allt sällskap, och förs waras i en luftig, rymlig, torr och stenlagd kassematt, hwars föne