— EVvenemenc upptagct ojande utoöorag ur en atttteft i cugeista bladet Britannia: Ludwig Philip oc hans familjs fordringar äro nu helt och hället uppgifna. Om wi äro riftigt underrättade, fattades detta beslut af de kongl. landsförwiste i Claremont under loppet af förra weckan, och för närwarande är ett bud på wäg, som skall öfwerföra denna underrätelse till anförarne för de twenne partier, hwilka understödt de begge monarkierna, samt till hertigen af Bordeaux, fom den intresserar ännu mer direkte. — D. 3 Dec. J nationalförsamlingens möte begårde hr Bac tillständ att interpellera regeringen om det tal, som presidenten höll till de nyligen utnämnde prefekterne. Men församlingens majoritet uppskjöt dessa interpellationer till 3 mänader härefter, d. w. s. den önskade att ve icke skulle ega rum. — Församlingen antog med 415 röster mot 194 lagförslaget om fremmandes naturalisation, sedan den först antaget ett amendement af Joly och V. Lefranc, fom af fer, att lagen ide skall hafwa någon tillbakawerkande karakter. — Säsom wanligt gå åter rykten om minifterförändring; ru uppgifwes orsaken till oenigbet emellan presidenten ohh bang mini strar bestå deri, att dessa sistnämnde icke wilja godkänna hans önskan at proflamera en allmän amnesti. — Besättandet af de diplomatiska posterna gör ännu många swårigbeter. Det berättas, att Persigny är bestämd till gesandt i Wien och Fabvier i Petersburg. Jtalien. J Venedig förses flera af Lagunerbryggans pelare, fom nu vppmuras änpo, med minor, för att i nödfall funna spränga den i luften. Monitore Toscano af d. 24 Now. publicerar listan öfwer de från amnestien uteslutne, bwilka nu förföljas af Eriminalrätten i Florenz. Antalet uppgår till 81, hwaribland äro följande: Gus errozzi, Montanelli, Mazzoni, Adimari, Vannini, Petrarchi, Guare ducci. Från Rom berättar Giomali di Roma om ett attentat mot de tre kardinaler, fom utgöra den päfliga förwalmingen. Berättets fen synes dgmmwara mycket osannolik; blott få mycket är wisst, att en petson du gt sig med en dolk i Cardinalernes närwaro. England. gondon d. I Dec. Gazette berättar, att drottning Adelaide, enka efter konung Wilbelm den fjerde, afled i går uti fitt residens i Stanmore Priory, efter en längwarig sjukdom. — Hon war född prinsessa af Sachsen Meiningen och har uppnått en ålder af nära 571 år. Enka sedan d. 20 Juni 1837, war resten af hennes lef. nad egnad en nästan obegränsad wälgörenbet, fom öfwerhufwud ute gjorte grundraget i bennes karakter, och Det gifwes wäl knappast någon from stiftelse i nyare tiden i England, till hwilken hon icke gifwit bidrag. De lidanden, bwarmed pon under de sista äreu af sin lefnad pröfwades, bar bon med christligt tälamod; bennes minne skall ännu länge förblifwa i liflig crinran få wäl bos hennes oms gisning, som bos kongl. familjen, under det alla folkklasser i Ena: land, isynnerhet de fattige, hwilkas moder hon war, uppriktigt skola ri. e. förja bem Turkiet. Konstantinopel d. 17 Row. Ullevereringsfrägan synes nu wara nära en fredlig upplösning. Porten har medgifwit att upp: fylla ryske kabinettets fordringar och att bortwisa de flyktingar, fom ärö ryska undersätare, från Turkiet. På vem, som gätt öfwer till islamismen, fan detta icke anwändas; de skyddas enligt traktaterna säsom muselmän. Det äterstär blott en liten differens med afseende vå de ryska flyktingar (polackar,) iom redan en längre tid har uppehållit fig. Ryssland fordrar äfwen dessas förvisning men flera af dessa flyktingar åtnjöto bittills andra makters beskydd, t. er. Franfrikes. Frägan är säledes, om de det oakiadt ännu funna ans ses fom ryska undersater; men äfwen härom skall man nog blifwa ense. Med Österrife är saken afgjord, vä det inskränker fina for: Nyinsar till att internera och bewaka de till Turkiet flyktade infur: