mande trigsstepp stall segla genom Dardanellerna, utan ester er: hållet samtycke från Porten; dock tillägges i denna stipulation att i detta afseende skulle de förra traktaterna och det gamla bruket gälla. Man har alltid först ansett Dardanellkanalen från de twenne följande flotten säsom det egentliga mare clausum, emedan afftåns bet emellan de två yttersta flotten ännu är för stort för att genom seglande fartyg der funna komma i en werksam korseld; det skall också hittills hafwa warit brukligt att läta fremmande krigsskepp oc behindradt passera förbi de första till de nästföljande slotten och först då begärt Portens tillständ att segla sörbi dessa. Denna förklaring afgaf turkiska regeringen till swar å ryske gesandtens protest. Hr v. Titoff har swarat, att han wille inberätta det till Petersburg och öfwerlemna åt sitt kabinett att afgöra, om det fann denna förflas ring öfwerensstämmande med traktaterne eller icke. Ryaste nnderrättelser. Frankrike. Paris d. 4 Dec. Den närvarande regerin: gens utländska politik börjar gestalta sig något mera bestämd än hittills och framträda ur det trängmäl, hwari den räkat genom den lättsinnighet, med hwilken man företagit den romerska expeditionen, utan att förut hafwa öfwerenskommit med nägot parti och Mwaris genom man fått begge, både de romerska republikanerne oc) päfwen emot fig. Huru Frankrike än förhällit fig i Orienten med England emot Ryssland od) tet af ryska politiken i släptäg tagna Österrike, synes det dock i detta ögonblick, då Österrikes och Preussens frendte lighet i den tyska frågan allt mer och mer uppdagas, wilja ställa sig wid Preussens sida emot den ryskt österrikiska politiken i Tyskland. Nägra yttranden af presidentens organer hän tyda i dag på en sädan wändning af franska politiken, hwilken utan twifwel skulle framträda ännu mera afgörande, om man wore fäfer, att der kränkta äregirigheten ändtligen hade utwerkat, hwad Tysklands och Preudsens intressen och ära hittills icke förmätt utwerka, och att icke det ryskt österrikiska inflytandet ännu skulle funna winna öfwerwigt i Potsdam. J dagens Bulletin de Paris läses: r v. Persigny, fom blifwit utnämnd till utomordentlig gesandt wid preussiska bof wet, afreser i nästa wecka till Berlin, Hans mission är i närwva: rande ögonblick, då preussiska regeringen allt mer och mer närmar fig Frankrike och ensamt representerar de sansadt liberala ideerna i Tyskland, af for wigt. Widare läser man i dag uti Dix Decembre i afseende på den af några tidningar gifna antydan, att Frankrike medgifwer en österrikisk intervention i Piemont eller Schweitz: Man mäste wara högst förwriden eller förryckt, för att framlägga sådana beskyllningar, få länge Louis Napoleon är president; han skall aldrig tilläta Österrike, d. w. s. Nordens koalition, att med fin fot beträda wår östliga gräns; ty Turm od Genf äro Franf: rifes nycklar mot föder. — Moniteur motsåger alla rykten om oenighet emellan presidenten och finansministern Fauld öfwer skatten på spirituosa. Det råder således fullkomlig enighet emellan presidenten och ministeren, och lagförslaget skall nästa tisdag diskuteras i nationalförsamlingen. Men der bar han hela wenstra sidan, största delen af Thiers-pars tiet och många deputcrade af högra emot sig. — Ledru Rollin bar från London usslungat en flygskrift Den 13 Juni, i hwilken ban uppmanar wänner och bröder, att dag och natt wara på fin wakt mot den emot republiken sammanswurna cu: ropeiska reaktionen. Den franska frihetens fiender bade lätit Franf: rike ligga i det genom nederlaget wid Waterloo inskränkta lägret och lugnt äsett buru alla uppror rundt kring Frankrike blifwit stil. lade och huru från Venedig till. Warschau, från Rhen till Tiderna i stället för fribeteträd wisa fig Mott galgar, fängelser och grafwar. Ör Ledru Rollin ämnar säledes utwidga franska gränsen af 1835 och twiflar ide på ett broderligt förbund af alla folkslag!! England. London d. 5 Dec. Standard påftår, att lorderne Jobn Russel. Landedowne och Walmerston skola afag från fahinenet