man; ett fäfert tecken, att det ide blott är mot romerska republika nerne, utan äfwen mot Österrike, fom franska armeen skall werka. — Ledru Rollin har nu ankommit till London. Hwarjehanda. En romantisk historia, som emedlertid påstås wara fann, bes rättades för några dagar sedan i Paris och sättes i förbindelse med upprorsförsöken d. 13 Juni. — En ung engelska mistress H., bwil: kens aflidne man uppeldat henne för de chartistiska och socialistiska lärdomarne, war etter februari-tevolutionen en ständig besökarinna af Blanquis klubb i Rue Bergere. Hon saknades aldrig wid flubbens möten, der betjeningens wälwilja förskaffade henne en särskild loge. Med spänd uppmärksamhet åhörde hon Blanquis pasfioncrade tal och lät wid slutet af hwarje möte tillställa honom en blomsterbouquet. Blanqui emottog denna hyllning utan att emedlertid närma sig den engelska damen, som hans wilda blick och hela hans otwungna och fria förhällande syntes hafwa fängslat. D. 15 Maj skedde det misslyckade attentatet mot den konstituerande församlingen; Blanqui, fom förföljdes såsom en af bufwudmännen för infurreftionen, erinrade fig då denna dame och föfte tillflykt hos benne. Hon emottog honom med wälwilja och dolde honom på sitt landtställe der emedlertid hans längtan efter att erfara hwad som föregick i bufwudstaden föranledde bonom att lemna sin tillflyktsort. Han blef arresterad och förd till Vincennes, der mistress H. ofta besökte honom. Wid processförhandlingarne i Bourges war hon ofta närvas rande, och lärde der känna Ledru-NRollin. Hon insåg nu, att Blans qui för lång tid wore urftåndfatt att företaga något iill socialismens genomdrifwande, oc) då hon ide swärmade för en man, utan för en idee, få flöt hon fig till Ledru-Rollin. Denne war mera till: gänalig för awinlig skönhet än Blanaui, od mistress H. fick snart ett afgjort inflytande på honom. Häraf begagnade fig det ultra: demofratiffa partiet; det wille hafva henne att spela samma rot, fom madame Rolland i första revolutionen bos girondisterne. Det gjorde henne delaktig i alla sina planer, och dels af fåfänga, dels af hänryckning för fin idee emottog hon denna rol och sökte öfver. tyga Ledru-Rollin att tiden nu war kommen att wåga något afgörande och att folket blott wäntade på en wink från dess ledare. Ledru-Rollin kunde ide motstå frestelsen och fålunda utbröt infurrektionen d. 13 Juni. Sandels: och Sjöfartsunderrättelser. Stockholms Kurs d. 29 Juni. London 12: 12 a 12: 9. — Hamburg 129 a 128. — Paris 234 — Köpenhamn 6674 ff. b:ko. i Börspriser: Swete. pr. tunna, 15 a 17: 24, Råg 9: 36 a 9: 24, Korn 8 a 8: 12, Arter 11.015 Ror, Hafre 5 a 5: 24, Bränwin, pr fanna, 35 sk. — På leverans: Bränmwin 3474 sk., allt rgs. Götheborg d. 30 Jnni. Ehuru wäderleken är fall och sädesfälten icke äro långt förfigkomne, så hafwa wi dock alla utsigter till en god skörd. Med anledning häraf är spanmål, och synnerligast Råg, mycket trögsäåld. Förtullad dansk Någ betales wäl med 7 rdr 32 ff, men sämre skånsk råg har sålts till 6 rdr 32 sk. Twåradigt Korn har i små poster omsatts till 5 rdr 32 ff; G-radigt d:o noteros till 5 rdr, oh Hafre till I rdr 32 sk. — Bränwin betales med 23 sk. 8 r., allt banko. Från engelska spanmålsmarknaden äro berättelserna om Hwete gynsamma. Engeljk Hwete har stigit cirka 1 rdr ras br funna och fremmande d:o 36 st. J öfriga sädespriser har ingen synnerlig förändring egt rum. Jupasserade Nesande: d 30 juni, s:ske grosshandl. J. A. Banse, fame marherren C. Å. Adlersparre med grefwinna: d 2 juli, d:ske grosshandl. C. H. Beck, s:ske hr D. Carnegie, agronomen O. CE. Stenström, engelske hr W. Smith. — Utpasserade: d. 30 juni, s:ske v. kommissionslandtmätaren Pihlgren; d. 2 juli, siste fongl. selreteraren C. Lidell med fru. Dödsfall.