ficerare och manskap inkallas. Hela den på polska gränsen stående stora ryska armeen ställes till Österrikes disposition. — Koleran är åter i tilltagande. Nyaste underrättelser. Tyskland. Från Frankfurt förmäles, att riksministären och rifsföreftåndaren wilja afträda. Republikanska partiet synes spela mästare i riksförsamlingen. — Prorisoriska regeringen i Dresden har tagit flykten till Ehemnitz, som den förmodligen ämnar bereda samma öde som Dresden; en annan del af insurgenterne har begifwit sig till Freiburg. De papper, fom förefunnits efter deras flykt, häntyda på en plan, en: ligt hwilken republiken d. 20 d:s skulle proklameras i hela Tyskland, sedan wissa personer blifwa undanröjda. — J Elberfeld har d. I d:s warit strid emellan folket och mir litären, hwarwid den sistnämnde mäste draga sig ur staden. Äfven i Disfeldorf har d. I dennes en barrikadstrid egt, rum hwarwid trupparne hafwa segrat. Wien d. 8 Maj. Underrättelserna från Pressburg blifva med hwarje dag mera hotande. Jnsurgenterne framrycka i tre afdelnins gar emot wår ställning. Wenstra flygeln opererar på högra Donau: stranden och bade fina förposter i förrgår redan ofwanför 2Biefele burg, under det en flygande korps gjorde en öfwerrumpling på fras den Oedenburg. Centern framtränger emot Pressdurg och lärer nu wara blott twå timmars wäg derifrän. Wenstra flygeln har wid Szered gått öfwer Waag:floden, men skall Hafa blifmwit tilldafar drifwen. — D. I Maj. 25000 man ryfft infanteri och 8000 man favalleri hafwa d. 7 d:s marscherat in i Mähren, oc hafwa derifrän till en del blifwit befordrade på jernbanan till Ungern. — J går wisade kejsaren fig belt owäntadt på operan och Häl: sades af publiken med högt jubel. På allmän begäran mäste or. festern uppståmma österrikiska national-hymnen. Paris d. 8 Maj. I Toulon rustas starkt, för att bringa be: lägrings armeen i fyrfoftaten till 25 a 30,000 man; belägringsfa: noner inskeppas med största skyndsamhet. — J nationalförsamlingen yttrade Lamariine i anledning af förs slaget om armeens förminskande: Emot det ondskefulla och bewäpse nade (kongl.) Europa fan man ide wåga inskränka Frankrikes stridsfrafter och ingå förbindelser med en obekant framtid. Nationalförsamlingen bör weta, att wi i detta werldsbistoriens frifts:år bafwa twå stora ting att o ordningen inom Svanfrite och wverIdg. friden utom detsamma. Då Potersbura, Berlin oc) Wien fommans swärja fa, då ryska interventionen i Österrike, den österrikiska i I: talien och den preussiska i Tyskland bota jramtiden med stora faror, är fordran vå franska armeens förminskande på samma gång ett förräderi emot krig och) fred. Åtalien. D. 30 April hafwa österrikarne inryckt i Lucka och samma dag bar konungen af Neapel med 5000 man inryct i Toscana.