Ercovben yar ester sem vpagaAs 4 DIVA PD FT nåd och onåd. Staden har mycket lidit deraf att man anwändt groft artilleri emot de byggnader, synnerligast posthuset, hwaruti ine surgenterne förskansat sig. Äfwen det hus, hwaruti det berömda målningsgalleriet befinnes, bar lidit något; en del taflor skola wara skadade. Staden med en omkrets af 3 mil är förklarad i belägringd: tillständ. Striden har warit ytterst förbittrad; förlusten å ömse sidor, men isynnerhet hos insurgenterne, betydlig; trupparne erhöllo ständigt förstärkning af inryckande preussisk militär; bus för bus, barrikad efter barrikad mäste tagas med storm; de sista dock till slut genom att intränga i husen; preussarne gåfwo ingen pardon; ins surgenterne förstärktes genom ankommande utifrän; en stor mängd privata och publika byggnader äro dels nedbrända, dels förstörda; d. 8 warade striden hela dagen och trupparne mötte det mest härd nackade motstånd; på e. m. framfördes artilleri och de upproriske begärde nu få kapitulera. Jnsurgenterne hafwa dels tagit flykten och dels gifwit sig. Bland de upproriske, till en del klädde i röda mössor, röda kravatter och röda tröjor, wisade sig polackar, ungrare och fransmän. Jngen sachsisk soldat lemnade sin sana. — J Leipzig råder åter lugn och förrättningarne gå sin wanliga gång. — I prowinserna skall herrska jäsning. Från Preussen fån: das flera truprar. Preussen. Nu har äfwen Breslau blifwit förklarad i beläg: ringstillständ i anledning af utbrustna oroligheter, hwilka emedlertid åter blifwit dämpade, J Frankfurt herrskar mycken rörelse, nästan alla konservativa medlemmar öfwergifwa församlingen, och endast wenstra sidans parti qwarstannar. Man wäntar allwarsamma uppträden, hwilka efter all sannolikhet snart torde utbryta. D. 9 d:s förklarade v. Gagern att han förelagt riksföreständaren ett program med afscende på ger nomförandet af riksförfattningen; Erkebertig Johan bade utbedt fig 24 timmars betänketid; församlingen beslöt under starkt tumult, att ajournera fig till påföljande dagen. Om aftonen gick en depus tation till riksföreständaren med anhällan att han ej mätte draga fig tillbaka, och han förklarade nu, att ban under inga omftändigs beter wille antaga programmet. Ministåren måfte säledes afmäda. 3 församlingen omtalas allmänt, att afsätta riksföreständaren. — För öfrigt berättad från Frankfurt, att Ryssland, England och Franks rike nedlagt en allwarsam protest mot tyska rikstrupparnes inryckande Jylland, och att de isynnerhet upptagit mycket illa, Preussens del: tagande deri. Österridke. Ånnu inga bestämda underrättelser från krigsskädeplatsen, ryd: sarne inrycka nu i de österrikisla länderna och torde snatt wara i Ungern. Styrkan uppgifwes olika. Frankrike. Den Dudinotska expeditionen har hittills warit mindre lycklig, 2:ne gånger har man försökt att besätta Rom, men med betydlig förlust blifwit tillbakawisad. Dessa bändelser ba gifwit anledning till interpellation i nationalförsamlingen d. 8 d:s, och till trotts för miniftereng bemödande antogs med 328 röster mot 241 följande beslut: Nationalförsamlingen uppmanar regeringen att utan dröjd: mål widtaga de måt och feg, fom äro nödwändiga, för att den till Jtalien företagna expeditionen icke längre må afledas från sitt an wista mål. Mötet war mycket formande och slutades först kl. 1 om natten. Ministeren skall likwäl samma morgon hafwa afsändt twenne stabsofficerare till Dudinot med den förklaring: att regerin. gen ingenting förändrar i fina en gång gifna inftruftioner Mir nisterrädet bar derjemte beslutat att sända Dudinct förstärkningar; likwäl säges att denne general skall aflösas af Bedeau. England. Enligt tyska tidningar skola order wara gifna till utrustande af 6 krigsängfartyg till brittiska handelns styddande i nord och öfterfjön. Angland.