73 SY VIJER PISA 1 11( 7 12 —svv—v se———?n 7 sprang i luften wid linjeskeprets erplosion. Wåra fanoniecrers fall: blodiga och precisa skjutning berömmes allmänt; de afbidade alltid det ögonblick, då skeppen afgifwit sina lag och sände fienden derefter sina förderfwande skott. Linjeskeppets officerare berätta, att redan fl. 10 f. m. hade eld uppkommit genom batteriets glödgade kulor. Det halfwa nassauska batteriets skjutmng berömmes äfwen; detta skjöt med kartäscher och rensopade dermed begge skeppens däck från aftern till bogen. Ett enda skott skall hafwa gjort 13 man på en gång oförmögna till tjenstgöring. Fregatten werlade tre gånger bes sättuingen på akter-batteriet, der slutligen ingen mer wille göra tjenft. Kiel d. 7 April. De tillfångatagne danska officerarne uppgif wes wara följande (de med betecknade äro fårade) från Christian VIII: fapt. Paludan?, kaptevlöjtmanterne Kricger oc Marstrand, premierlöjtnant Ahlbeck, norrste premierlöjtnanterne Wedel-Jarlsberg, Obelitz, Rambusch och Holböll, kadettunderofficerarne Grove, Holenberg, Wolf? och Braunk, kaptenen wid Sjöartilleriet Holen: beta, löjtnanterne Atrup, Smith och Ivfen; samt från Gefion: faptenerne J. och L. Meyer, samt Stkidbftedt, löjtnanterne W. Per tersen, Michelsen, Tegner, Scheneider, Mounier oc) Gandil, lär farne Hornemann, Röädvfam och Boggilot. i Tyskland. Ånnu fortfar kejsarfrägan att gifwa ämne till mycken diskssion och det tros att der skall uppstä ett nord-och ett sydtyskland så mycket mera, som Beyern utfärdat en protest emot kejsarwalet och Österrife ingifwit en ny note, hwari det säger att det icke will läta utesluta sig från Tyskland. Olika meningar bärom skall emedlertid råda i österrikiska ministeren, fom föreslagit upprättandet af ett nytt tyskt tullförbund. Från Berlin berättas att inrikes ministern erhållit afsked, samt att utrikes ministeru Arnim äfwen skall hafwa ingifwit sin afffedsan: J Frankfurt war d. 8 d:s fort jubel i anledning of fataftrofen wid Eckernförde; borgarföreningen stack ut tyska och franffurtere fanan genom fönstren och dess lokal skulle om aftonen illumineras; det tillägges, att Danmark gifwit det största och hufwudsakligaste bidraget till tyska flottan. Österrike. i Underrättelserna från Ungern äro bwarandra motsägande; emeds lertid har Jellachich munnit en betydlig seger öfwer Ungrarne och alla förberedelser träffas till ett afgörand slag. Fästningen Komorn bombarderas ännu. Jtalien. J Brescia har d. 31 Mars oc d. 1 April en blodig gatustrid egt rum emellan inwånarne och österrikiska trupparne, hwilken flus tades med stadens bombardering. Många bus blefwo nedbrända, och alla fångar fom togos med wapen i band, blefwo skjutna. Österrikarne förlorade flera högre officerare samt hade 231 man döda och fårade Prowinsen Brescia har blifvit ålagd att betala 6 mill. Zwanziger säsom straff för detta upprorsförsök. J Genua bar äfwen d. 1 dis förefallit en strid emellan befolf: ningen och piemontefiffa trupparne. Striden war blodig och Arfe: nalen stormades och intogs af folket. Under det 10,000 man lombarder skyndade inwänarne till hjelp, närmade sardiniske generalen la Marmora fig staden, för att med 34,000 man undertrycka rörel: fen. Genom ett dekret af d. 4 är Genua förklarad i belägringss tillständ och gen. Marmora är försedd med oinskränkt fullmakt att dämpa upproret. Ryss laud. J Maldau och Wallachiet stå betydliga ryska truppkorpser, hwilka tros hafwa order att inrycka i Siebenbärgen. Twistigheterna emellan Turkiet och Ryssland skola enligt sednaste underrättelser waras bilagde. Muse underrättelser.