en Jjomalt. UItom csåiåd dtqdtoer, soretog lunoössoörs., oswertradanoe 7 art. i traktaten, diskussion om det förelagda utkastet till grundlag och yrkade på def antagande af prov. reger., hwilket och sedan skedde, likasom reger. i öfrigt widblef att mor traktatens bud utgifwa lagar. De mån, fom i twå af traktatens klausuler woro af Danmark och Preussen walde att bilda en ny interimsregering, blefwo genom partiets bannlysningar öfwer enhwar, som wore nog äreförgäten att ingå ten styrelse med grefwe Moltfe:Närfdjau till president, afskräckta; och grefwen sjelf jemte kammarh. Reedz blefwo på godfet Heiligens stadten få botade of några borgare, pöbel från Jtzehoe, att Revent: fo-Preetz måfte bispringa och trygga deras afresa till Hamburg. Emellertid Hade förbundstrupparne d. 1 Sept. börjat rycka ut af hertigdömena. Då underrättelsen om riksmaktens beslut af d. 5, att aftäget skulle inställas, ankom, skyndade Beseler och Schleiden till Wrangel att förmå honom efterkomma detta beslut, bwilket ansågs för afgjordt, då han sista gäng motsatte sig kungens befallning; men omständigheterna hade nu ändrats, och Wrangel brydde fig ej om riksmaften, utan lydde blvit kungen af Preussen. Aftåget fortsaltes. Sen. Bonin utr ämndes till högste befälhafware öfwer alla I hertigdömena qwarblifwande truppar. Prinsen af Augustenborg bas de aktat att få denna post, föratt funna främja sin brors intressen, men detta bare danske utrikesministern under förhandlingarne i Mals mö fatt sig emot, unter förklaring att Danmark heldre fåg en preud: sist general utnämnd härtill; detta afgjorde saken. Prinsen blef upps bragt och nedlade genast sina befattningar som regeringsmedlem och som anförare för de sleswigska trupparne. J hertigdömena rådde ingen god stämning. Befolkningen flagare öfwer de tunga krigsbördorna, fom ej lättades under wapen: stilleståndet och skulle ökas i ett nytt frig. Sjöstäderna klagade hög: ljudt, få att prov. reger. nödgades rrostituera fig sjelf, derigenom att den, upphäfwande sitt förbud af danska flaggan, kokarder och får: ger, tillät de sjöfarande att fara under dansk flagg. Lauenborg, som genom äktenskap kommit under danska kronan, och som hällit sig utanför sleswigska striden, förklarade nu genom sin landskörs. att stilleständet war oatförbart. J Köpenhamn wäcktes ej mindre misnåje öfwer de ogunstiga willforen, hwilka woro affattade få obestämdt och ofullständigt, att det gafs fritt rum för ytter: ligare tolkning och förtydning af sleswigholsteinarne. Hwad man i synnerbet harmades öfwer, war att skeppen skulle utlemnas innan det ännu mar säkert, att fienden uppfyllde fina förpligtelser. En annan omständighet äckte snart liflig owilja: centrafmat: ten påstod fig of Preussen wara underrättad att Danmark wore wil: ligt medgifwa några modififationer i traftaten. Men minifteren förklarade att bvarje modifikation wore från danff sida omöjlig. Camphausen pästod i en offentlig skrifwelse att kammarh. Reedz i Berlin förklarat fon. af Danmark böjd för modifikationer. Men om än Reedz i Berlin låtit oförsigtiga yttranden undfalla sig, fom af preussiska reger. uttyddes fom officiel förklaring, få hade danska fabinettet ej bemyndigat honom att ingå några modifikationcr och funde ej anse sig bundet wid dessa yttranden. Motsägande Camys hausens pästående, att Needz äfwen skulle förklarat att Moltke Nit: schau omöjligt kunde mottaga presidenturen i interimsreger., war att. både grefwen behöll och danska reger. lät honom behålla den i den regeringskommission, som för Sleswigs angelägeuheter nedsattes d. 10 Sept. Först då denna s. k. immediatkommission ej kunde göra fig ätlydd i hertigdömet, då Bonin förklarade att han ej wille. ers fänna den, då upprorsregeringen befallde dess arrestering, hwar den lät se sig i hertigdömena, och då Moltke, till fölie deraf afträdde, sökte danska reger. en annan regeringspersonal. Hwad förbindelsen med centratmakten angår, få bar fednare tiden gifwit upplyöningen: Det war till följe af Preussens itererade föreställningar, att ett snart afgörande och ett gort förständ skulle främjas, om Danmark trädde i omedelbar förhandling med centralmakten oc) derföre af Synd. Baäanfs mottoa notifikation om dess tillwaro i Stedmann dess fom