Otttitsttt 075 TV STGEIS.g tm INVITE VE gtbslstu TQmabelser mot tonungen af Wannoyver. Dessa pelitiska fannstöpare, fom wid hwarje session wisade Europa fin fullkomliga odugliahet att stifta lagar för en enhetssträfwande nation, beskyllde honom för för: räderi mot Tyskland, hotade med afsättning och lät de tyska furstarne i de räaste uttryck weta hwad öde wåntade dem, om de ej underkastade fig församlingens fous veräna wilja. Rifsföreständaren hade den hugnaden att fe att honom war ämnad vinffränft maft efwer alla Tysklands regenter; men om fonungen af Hannower ej, af fruktan för oroligheter i sjelfwa konungariket, i twetydiga ordalag yttrat nägen eftergifwenhet, fom församlingen, i fin fåfänga öfwer att hafwa wunnit litet med fin torndönsstämma, faun fig tillfreds med, skulle riksmonarken snart fått erfara fin totala oförmåga att göra fin omätliga maft gällande mot landsmonarken. Den andra genstortigheten framkallade rifsföreståndaren sjelf, då han i enfaldig tro, att regenterna strart skulle lyda hans wink, derför att nationalförfamlingen påz bjudit det, förklarade d. 16 Juli att han numera öfmertog ledningen af samtliga tyska truppar, hwarför han päbjöd att de den 6 Aug. skulle aflägga hyllningsed. Detta war regenterna nägot wäl starkt, ech riksföreståndaren led den förödmjufelsen att Osterrife, Prenssen oc Hannover icke blott ide läto trupparna begå eden, utan försmädde att gifwa honom en mildraude förflaring till ursäkt. Detta hån mäste både församlingen och han fördraga. Förödmjufelfen war få mycket större, fom bet wid förhandlingarne fom i dagen, att just konungen af Preussen inspirerat rifåmonarken till fin fordran genem att muntligt lita riksfrigsministern förftå, att ter ej från Preusfens sida skulle möta något hinder, hwilfet H. Preuss. Maj:t un myc: fet fallblodigt gick ifrån med fin wanliga ursäkt, att det warit — missförstånd. En ny prostitution förestod nu nationalförsamlingen. Den hade neml. tyckt sig finna holländska reger. benägen att inkorvorera förbundsprovinsen Limburg i Hol: land. Det war werfligen ej denna regerings afftat att wäsendtligen förändra dens na provingg förhållande. Att tyska enheten opåtalt skulle lita den tyska landgte: len Limburg ryckas fig ur händerna, fom den pästod Holland hafwa till afsigt, war ej tänkbart Den 19 Juli börjades förhandlingar om denna faf, och det bessöts att Centralmakften skulle motsätta fig detta inforporationsförsöf, med bifogad för: klaring, att Limburg ej funde påläggas det minsta af Hollands statsskuld, och nar tionalförsamlingen förbehöll fig att fjelf bestämma Limburgs rättigheter. Konungen af Holland lät, efter fungörelse till Limburgarne, att han, enligt grundlagen wille förswara konungarifets integritet, helt lugnt, utan att akta på Gen tralmaftens beslut, en holländsk truppafdelning rycka in i Limburg, hwarest alla ty: sta fanor bertteges säsom upprorstecken. — OM rifswäsendet i Franffurth? Det tälte detta; det hade gjort Sleswigs eröfring till Tysklands sak, men täligt fick det fördraga en förnärmelseri ett förbundsland, och att def wäldes symboler der kanns lostes: det ätnöjde fig att nedlägga protest mot en holländsk grundlag i Limburg, något fom Holländska reger. naturlintwis lifa litet frågade efter fom def energiffa förklaringar. Hwadan denna fördragsamhet? Det war i i fänflan af fin wanmagt att skassa fig upprättelse för detta hän, på samma gång man påtagit fig att ges nemdrifwa en wältshandling i Sleswig; och derföre att man i Limburg ej hade hamnar att eröfra fom i Sleswig, utan twertom nn kunde stöta på en sjömakt. fom i förening med Danmark lått kunde tillintetgöra Tysklands skeppsfart och dess hopp om herrawäldet till sjös. Just i samma sinnd fom naticnalförsaml. i Limburgersaken led nederlag, wi fade den evident hwilfa eförrätter mot främmande folk den mar ständ att taga på fitt samwete. Den 27 Juli dekreterade den Polens fjerde delning genom förs ordning om Posens upptagande i tyska förbundet. Ocksä sörjde nationalförsamlingen för att i sitt eget sköte framkalla en skandal, som rätt inlysande wisar hur eländiga och råa nästan alla medlemmarna af denna tyska rifets grundläggarförening är. Den 7 Aug började diskuteras om en allmän politisk amnesti, hwarunder wenstra sidan äfwen wille inbegripa Hecker med fonserter. Brentano höll ett lägande tal till repnblikanernas fördel, hwarunder högra fidan, förbittrad öfwer bifallet från gallerierna och wenstra sidan, uppgåfiov de förfärlis gaste olåt, trots prefidentens förmaningar till ordning. Andtligen ropade Brentano i hetta att Ånär man har amnesterat prinsen af Preussen, borde och folfet i Baden njuta samma förmån. Högra sidans aristekratiska fänflor upprördes wid detta angrepp på en kengl. person; det uppstod ett grufiigt skri och stampande: Ned med honom! ljöd från högra sidan, medan galleriet och wenstra jublade, och då talaren ej wille wifa, hade det nära gått till handgripligheter. Urständ att: åter ställa ordning, satte presidenten hatten på och styndade ut. Man lade werkligen band på talaren, man utfer i de gröfsta skällserd, nypträdet slntades, utan att (ess fionen ordentligt upplöstes, dermed att samlingen under wildt gny lemnade kyrkan ech, under tillopp of åhörare, fortsatte skandalen på gatan. Nästa vag föll Brenz tancs förslag med 317 röster mot 91. Utmattad höll fig nationalförsamlingen nu stilla till början af Sept., då war venftilleftändets ufslutande åter bragte dem i barnesk. Den sysselsatte sig med att diskutera utkastet till riksgrundlagen; rifsministeriet utsände fina gesandter till främs mande matter, för att få Centralmakten erfänd. (Fortfättes ) Sandels: och Sjöfartsunderrättelser. Sammandrag af de frän Swenska Kensuler i nästlidne Januari månad ine ände uppgifter rörande Spanmälspriserna, beräfnade för Swensk tunna i Swenskt Bankemynt, efter den medelfurs of 131 skillingar 10 runst. pr Rdr Hamb. B:fo, om neterades d. 30 fiftl. Januari. Hwete. Råg. Kern. Hafre. Ärter. O0 — — 10.: å. 5. 8.: 33. 6 5: 1. 38 —— ketersburg ... 13: 25. 7. 8: 25. 11. 8:24 1. 5: 11. 1. 13: 22. 7. kiga ...... 15: 2. 4. 7: 4 7. 5: 18. 2. 4: 5. 9. 8: 8. 9. Danzig ..... 12:33. 9. 6: 25. 1. 5: 20. 11. 3: 42. 9. 7: 26. 7. Btralinnd ... 11: 47. 8. 6: 10. 8. 5:17. 9. 3:35 3. 7: 7 7. lostokce... 13: 13. 2. 6: 5. 11. 6: 31. 11. 4.: 42. 9. 6: 33. 4. dLismar .... 11:35 — 6.: 36. 1. 5: 18. 2. 3. 20. 10. 7: 3. 2. tiel ...... 10: — 8. 6: 19 7. 5: 4. 5. 3: 37. 3. 5: 26. 5. tepenhamnm .. 10:14. 5. 5: 26. 5. 5: 7 2. 3: 20. 10. 7: 34. 9. jornholm ... 10: 11. 8. 5: 7. 2. 5: 7. 2. 3: 23. 6. 8: 25. 3. 6-vatigt 4: 16. 1. ibeck. .... 12:36. 6. 7: 18. 4. 6: 16.10. 4: 19. 6 6: 27.40