Ministerpresidenten v. Gagern i Frankfurt har nu meddelat tyska nationalförsamlingen underrättelsen om stilleständets uppsägning på följande sätt: Den d. 26 Aug. 1848 emellan Tyskland och Danmark afslutade stille ståndskonvention har å danska sidan blifwit uppsagd och det på ett förhållanderne icke motswarande oformligt sätt. Wid uppsägelseaktens öfwerlemnande förklarade wäl den danske befullmäktigade, att H. Maj:t Konungen af Danmark öfwerlemnade fig till det tillitsfulla hopp, att det fattade beflutet ide skulle leda till ett förnyande af de i fjol förefallna fiendtligbeter och föfte fram: fälla uppsägelsen från den synpunkt, att den skulle befordra freden. Så besynnerligt det redan låter att höra en aft, fom i hbufwudfar fen är lika med en förnyad krigsförklaring, betecknas fåfom tjenande att befordra freden, ökas försväningen ännu mer derigenom, att Malmösfonventionens uppsägelse å Danmarks sida skedde på en tid, då just fredsunderbandlingarne genom Englands medlande maft blifs wit började oc Englands förste statssekreterare uttalat brittiffa res geringens allwarliga önskan: att tyska gesandten skulle medwerfa till stilleständets förlängning, emedan en sädan förlängning owillkorligen måste föregå hwarje gagnelig underhandling. Det fan ide behvifs las, att samma önskan äfwen blifvit uttalad mot Danmark. Tyske gesandten har genast förklarat, att han samtyckte till detta förslag om stilleständets förlängning. — På dessa och andra under stilleständet å Tysklands sida gifna bewis på beredmillighet till fredlig öfwer enskommelse har Danmark swarat genom stilleständskonventionens uppsägelse wid början af fredsunderhandlingarne. Under ofwan an. förde omständigheter är det wäl ännu möjligt att Danmarks öfwer ilade beslut fan blifwa utan följder; men de redan började fredguns derhandlingarne äro naturligtwis att anse säsom afbrutna, till def Danmarks öfwerilning äter blifwit godtgjord och det blifwit bestämdt att fiendtligbeterna ide skola förnyas inom en wiss termin, fom närs mare fastställes, samt att status quo upprättbälleg. Underband: lingarne afse nu detta föregående mål. Det åligger rifåminifteren att draga försorg om, att Tyskland är rustadt i händelse fiendtlige heterna åter skulle börja. De härtill nödiga åtgärder äro widtagna och ceatralmakten förlitar fig på nationalförfamlingend od) fratåres geringarnes medwerkan, om nödwändigheten skulle inträda. Ått bes wara Tysklands ära i fred, war wärt hopp oc) wärt uppriktiga bemödande. Om Danmarks steg skulle leda till krigets förnyande i norra Europa, få faller skulden och answaret på Danmark, och Eu ropa skall weta att erkänna den hittills af of wisade moderation. Men skulle Danmark tro sig kunna draga fördel af den skenbart förda enigheten bland de tyska staterna, få skall det angripna Tyffs land wisa, att det förstär att begränfa fina utwecklingsstrider; det fall med allwar wara betänkt på konstitutionswerkets afgörande och att lederna slutas. Berlin d. 6 Mars. Presidentwalet i andra kammaren har utfallit i konservativ anda genom Grabows utwäljande. Första kammaren har redan antagit en adress, som blott är ett eko af throntalet. SIber-Poft-Amt-3eit. förmäler frän pälitlig fälla, att ministsren emottagit en not från Österrike, i hwilken denna makt yttrar, att den ide fan uttala fig om den tillkommande gemensamma riksregeringen, förrän man wet huru den blifwer sammansatt. För öf rigt råder stark rörelse i Tyskland, oc) både i Berlin och på andra ställen fruktar man ett nytt utbrott från rerublikanernes sida. J Mänchen oc Dresden gå rykten om kammarupplösningar och mini fler-förändringar, liksom ministerkrisen i Hannover ännu är oafgjord. — Angående danska stilleständets uppsägning utsprides det ena ryktet efter det andra, liksom från flera Häll påstås, att underbands lingar äro å bane om en allians emellan Ryssland, Frankrike och Danmark. Össterrike. Närmaste följden af den seger, som Windischgrätz d. 26 och 27 Febr. wunnit öfwer unararne (se föregående n:r) bar blifwit att