drift oc) utan den kejserl. regeringens desauming. Åslarmed m ryckning skedde d. 1 Febr. med 6000 man i Kronstadt och 4000 man i Hermannstadt. — Denna ryssarnes inmarsch har yär i Wien gjort ett högst missgynnande introck; på börsen föllo statspapperen 2 I proc. Det derättas att regeringen ämnar upplösa riksdagen i Krems sier, och aktrojera en konstitution. — Enliet privata underrättelser från Pestb har furst Windifdbe grätz förlagt sitt höaq varter till Erlan och banen Jellachich sitt till Szolnok. En afdelning af serbiska armen skall hafwa framryckt till Szegedin. i i Frankrike. Paris d. 20 Febr. J nationalförsamlingen interpellerade Ledru-Rollin ministeren angående de italienska angelägenheterna, och frägade om det war sannt, att Frankrike ämnade afsända en flotta till Civita-Vecchia för att understödja piemontesiska interventionen mot romerska republifen. Utrikes ministern wägrade att lemna uppe lysningar om, huru regeringen ämnade förhälla fig i denna sak. — d. 21 Febr. De förestaende walen till nationalförsamlingen ådraga fig redan hela den politiska uppmärksambeten. Dessa wal och den italienska frågan, (en krigsoc fredsfräga för Frankrife), äro angelägenheter, för ywiika alla andra mäste träda tillbaka. J af seende på walen uppgifwer redan den röda republikens organ, Proure bong Peuple, allt Hepp på nästa nationalförsamling och betwiflar all: deles ide, att den kommer att bestå af en stark royalistisk majoritet. Sinnesstämningen i landet wisar fig allt mer oc) mer konservativ oc synes till öwad pris som helst fordra lugnets bibehällande, äf: wensom Proudvons blad, liksom yttersta wenstra sidan i allmänhet, hellre fer och befordrar de konservat:ves och reaktionäres seger, än de sansades och frihetswännernas. Ln ny i rysk fold stäecnde journal med titel La Teibune des Peuples skall i dessa dagar utfomma. Grundläggaren är en polack, som warit flygelatjutant bog kejsar Nikolaus och nu upper häller fig bär i Paris såsom flykting. — Rationmförfamlingen, fom fortfarande diskuterar wallagen, har antagit förslaget att de för äktenskopobrott dömde ide funna wåljas till deruterate och förklarat alla embetsmän för icke walbara. — anlesdning af underrättelsen om guldsandeuppfäcter i ve algieriska floderna har regeringen beslutat art fläta anställa undere föfningar på statens bekostnad. ö — Ben. Breas liftömte mördare äro ännu ide skjutne. Presi denten Bonaparte bar förklarat att han först will noga genomläsa afterna, innan han sastställer domen. . Jtalien. Rom d. 11 Febr. J dag, söndag, bar ett te deum till den nya romerska republifens ära blifwit afsjungit i S:t Peterskorkan; men Vaticanens prester wägrade att förrätta altartjensten, fom tf wertogs af en garnisonsprest. Högtidligheten för siggick utan att på nägot sätt störas. 2 De tre medlemmar, hwilka blifwit walde till det crekutiva uskottct, hafwa antagit det på dem fallna wal ech inflyttat i Duiris nalpalatset. Det berättad att 12000 man sardiniska truppar skola intervenera i Toschana och ett lika antal neapolitanare i kyrkostaten. D. 13 Febr. befann fig Leopold II af Toscana ännu säsom flykting i Porto San Stefano. Ostindien. Sista posten från Vombav medför den wigtiga underrättelse att engelsmännen med form intagit staden Multan, efter ett bom: hardemert, fom warade 8 dagar. Citadellet förswarade fig ännu wid poflens afgäng. Under bombardememtet räkade ett krutmagasin med 800,000 I krut i brand och förorsakade mycken skada i staden. Engelsmånnen hafwa gjort betydligt byte; men eröfringen kostade dem mycket folf och ispnnerhet många officerare. Emedlertid bar en korps Afghanare samlats, fom marscherar mot gränsen af Seind. Nyaste underrättelser. Paris d. 23 Febr. J dag bölls ster konselj bos republikens president, som det förmodas bemäffande de italienska angetlänenber terna och de nyaste underrättelserna från Rom, Florentz och Turjn, men hittills känner man ingenting om de beslut, som fattats. f. werhufwud äro underrättelserna om italirnska frägans närwarande ständpunkt mera osäfra än någonsin. ö — D. 24 Febr. Den i dag firade revolutions-festen bar pas: serat fullkomligt lugnt. Rexublikens president har till dagens firande dels mildrat och dels helt och hållet eftergifwit straffet för ett stort antal militärpersoner. Får ve dömde civila personer har näred aften blifwi upyskjuten till d. 4 Maj. A... 2 AA