Paris d. 12 Febr. J nationalförsamlingen interpellerade Corally minifteren om de tal, fom marskalken Bugeand hällit i Bours ges och Lyon, och föreslog att uttala ett tadel mot marskalken. För: samlingen förkastade denna motion med 397 röster mot 285. — Bladet Evenement anmärker att den fällning, fom Lamartine intagit i distussionen om Rateaus förslag icke är hans första steg til fördel för ett moderat regerings-system. Redan i måndags röstade han för Oudinots amendement. Denna anmärkning gäller äfwen andra representanter, hwilkas namn icke äro af mindre betydenbet. Sålunda votera herrar Cormenin, Barthelemy, S:t Hilaire, Pag nerre, Bixio, Alilaroche nästan aldrig mer med wensta och yttersta wenstra sidan, hwilka twenne partier nu hafwa förenat sig. — Hr Ellis, den of England utnämnde representanten wid fons gressen i Brisfet, flat redan hafwa erhållit befallning att begifwa fig dit. En dylif befallning har franska representanten hr de Lagrence erhållit, och det säges att den österrikiske grefwen von Colloredo wid samma tid skall afresa från London till Brässel. Kongressens konferenser kunna säledes genast börjas. — Det berättas, att Dufaure eller Lamartine skall blifwa wald till president i nationalförsamlingen i stället för hv Marrast. Förs beredelser till walet träffas redan. — Hr Garnier-Pages befinner fig nu på ett hospital i närheten af Paris. Han lider of sinnesswaghet. Förre Iedamoten af proviforiffa regeringen tror nämligen, att han förföljes af röda reyublis kens dolkar. — Minifteren lär i går sysselsatt fig med frågan, huruwida ärsdagen af Februari-revolutionen skall firad genom offentliga fester. Mini sterrädet bär förklarat fig emot denna högtidlighet, emedan årstiden icke wore gynsam. Deremot skall en högtidlighet ega rum d. 4 Maj, ärsdagen af republikens egentliga proklamerande. — Presse karakteriserar de politiska partiernas i Frankrike för: hällande till hwarandra och meniskornas allmänna swaghet samt sakernas oafgjorda ställning på följande sätt. Presse sörklarar Courrier francais, hwarföre han icke kan taga parti bwarken för minifteren efter för nationalförsamlingen: — 7Ena dagen gör förs samlingen motständ och den andra ger den efter och gör förfamlins gen det ide, få gör ministeren det. Hwem skall man bekämpa? hwem understödja? Man uppgifwe of en fara eller en botelfe, för att trotsa dem, en grundsats eller frihet, för att förswara dem; men man fordre ej af of, att wi skola taga parti af en församling, hwilken bwarken förmår med nytta qwarblifwa eller med ära afgå; man fordre cj of of, att wi skola taga parti of en ministår, fom för att gifva ett lifstecken från fig, qwardröjer tills den uppbört att wara till. Wi måste säledes låta allt passera, utan att ber kymra oss derom. Hwad skulle wi funna säga? Hwad säga de tidningar, wi läsa 7 England. London d. I Febr. I under: och öfwerhusen sysselsätter man sig med irländska angelägenheterna. — Andra läsningen af billen om Habeas-Corpus,aftens supenderande för Irland har i under huset egt rum med 275 röster mot 33. Ogerna — fade Peel — röstade ban för densamma, men han fann det nödwändigt, emedan han eljest fruktade att oroligheterna skulle utbryta på nytt. Jtaliecn. Till Paris skall bafwa ingått en telegraf-depefd, fom förmår ler, att storbertigen af Toscana flyktat till Elba. — Franska tidningar innehällen berättelse om en betydlig emeute, som utbrutit i Florenz i anledning af spanska truppars ankomst till Gaeta. Man wille tända eld på spanska ministrens hotel. Debats säger att genom utwecklande af betydliga frafter dämpades upproret. — J Rom fyned man frukta för en interwention of Neapel och Sardinien till förmån för påfwen. — 3 Neapel skola allwarsamma oroligheter hafwa utbrutit d.