ALINE SERIER C-RRRA ?t Wien d. 13 Febr. Den här i går utspridda underrättelsen om ryssarnes inmarsch i Siebendirgen bekräftar fig ide. (Enligt andra berättelser bade ryssarne wäl rockt öfwer gränsen, men straxt äter dragit fig tillbaka, sedan f. m. i Gedeon med en korps af 9000 man förenat fig med befälhafwaren i Siebenbärgen). — Från Pesth skrifwes, att man ämnar förlägga operationsarmecns högqwarter till Erlau och Szolnok, för att i dessa begge riktningar gemensamt fortsätta operationerna. — En i går afton utkommen bulletin (d. 23:dra) meddelar utom nägra närmare uppgifter öfwer positionerna och enskilta korpsers framryckande inga nya underrättelser af wigt. Emedlertid förmäles, att stridskrafterna d. 14 d:s skola warit fons centrerade wid Debreczin, för att försöka ett afgörande slag mot insurgenterne. — Från Sormien oc Serbien hafwa i gär wigtiga underräitelser ingått. Stratimirowich har äter försonat fig med patriarfen Rajacich och ädagalagt sina lopala tänkesätt för thron och land derigenom, att han begaf fig sjelf till Karlowicz till den gamle patriarken. J Karlowicz har regeringen för öfrigt uppträdt med fraft oc stränghet; staden förklarades i krigstillständ och alla politiska tidningar blefwo derstädes tills widare förbjudna. — Ens ligt nyaste underrättelser frän Serbien har d. 3 d:s i trakten af Bacske en blodig träffning egt rum emellan Serber och Magyarer, i hwilken de sednare blifwit totalt slagne och skola qwarlemnat öf wer 1000 man döda på slagfältet. Häröfwer saknas likwäl officiel berättelse. ä — IWjener-3eit. förklarar underrättelsen om Furst Windischgrätysg utnämning till hertig af Friedland för ett uppdiftart rykte. Berlin d. 15 Febr. Berl. Nadje. berättar: Preussiske ge sandten wid bofwet i London, br Bunsen, lär ofördröjligen skola å: terwända på fin post, försedd med nya instruktioner i Sleswigsbolstenska frägan. — Samma blad förmäler: Wi hafwa uppdrag tilltännagifwa, att hwarken prof. Forchhammer eller någon annan från Holsten blifwit med nägon mission i afseende på den preusfiffa noten afsänd till Berlin, samt att den försinämnde redan ätta tagar före preussiska notens utfärdande war i Berlin och egentligen uppebäller fig bär i privata angelägenheter. Pistoja d. 6 Febr. Hertigen of Modena har tagit flykten. Piemontesarne hafwa besatt hertigdömena Parma och Piacenza. Madrid d. 7 Febr. Jnsurgenterne i Navarra hafva famtlis gen tagit flyften öfwer franska gränsen. J Rom skall d. 3 d:s en sior demonstration till förmän för republiken bafwa egt rum. Närmare uppgifter saknas. Paris d. 13 Febr. Louis Napoleon bar besökt börsen och gifwit wexelagenterne de mest tillfredsställande försäkringar. — J Cetie, der oroligheterna blifwit helt och hället stillade, är nättonals gardet uppläst. gLondon d. 13 Febr. Billen rörande Habeas-Corpus aktens suspenderande i Jrland blef i går af underhusets kommite antagen, äfwensom huset medgaf en bewillning af 50,000 p. ft. ur fratsmeds len för irländska fattigförsörjningen. — ——— Älterblick på det förflutna året. (Fortsättning fr. N:o 14) Werkliga förhållandet war sådant: Danmarks rätt till Sleswig war ej dlott dodumenterad, utan erkänd af alla stater, utom Preusfen, fom doc förut i förbundsförsamlingen bestämdt förklarat sig derför. Det war säledes ingen rättsstrid, utan wållad af Preuds sens angrepp på Danmarks egendom, pwilket blott kunde afgöras rerigenom att Danmark, antingen med egna krafter eller med gar ranternas bjelp, fick sitt tillbaka. Bemedling kunde icke komma i fråga. Jcke def mindre woro twå medlare, och dessa, olikt wan liga begreppet om medlare i samma sak, werkade för hwar fitt ändamål; och dertill woro begge parter: den ene, Preussen, an: gripare, den andre, England, garant. För att en makt skall fallas medlare mellan två, måste han wäl wara wald af begge — detta war ej fallet. Kungen af Preussen hade, i fitt bref till here tigen af Augustendorg, fräånkändt Danmark dess rätt, och besatte Der på Holsten od) äfwen Sleswig, och förklarade sig för medlare mellan Danmart och Tyskland, med hwilket ingen rättstwist war, utan af owilfct Danmark bade att fordra upprättelse för oförrätt, liden af sjelfwa medlaren. Såäwidt preussens medling. England frångick wistt ide giltigpeten af tin garanti, men förklarade kallt att tillfället för uppfyllandet ej ännu inträdt, änskönt Sleswig war besatt af fiens den; deremot erbjöd det Danmarf wänligt att medla mellan det och den makt, fom sjelf förklarade sig fom medlare, och fom genom fitt ingrepp förnärmat både England och Danmark. Af Nyland och Sweriae widtogs ännu intet, blott fraftiga demonstrationer hördes. 2 m