lika kriget emellan sterrike och Piemont är öppenbart. — Regeringens fällning är ännu ide säker. Listor cirkulera bes ständigt öfwer nya ministrar. Frågan om hvem fom kommer att utses till vice president är ännu oafgjord. Odccideradt är hwad yofition regeringen tänker intaga wid den i morgon förekommande debatten om nationalförsamlingens upplösning. Marrast skall Hhaf: wa föreställt presidenten nödwändigheten att i ministeren anwända statsmän, fom äro kände för moderation och) tillgifwenhet för repur bliken, för att skingra den farhoga nuwarande minifteren wäckt, och derigenom underlätta frågan om nationalförsamlingens upplösning. Ludwig Napolcon skall bafwa tagit saken i öfwerwägande; Camos riciere, Dufaure, Vicren och Cremieux skola wara i fräga att äter inträda i minifteren, få wida Odilon Barrot blifwer v. president. — Jäsningen på barrierna äro i stigande. Nationalgardets 1:a och) 2:ra legioner gjorde i går min af att ide wilja understödja accisembetsmännen och blefwo genast aflöste af 3000 man infanteri, tragoner och lansierer; Fl. 3 uppfördes kononer på place Vintimille. — Betydliga militäriska stridekrafter sammandragas wid fdnveite ziska gränsen. — O. 12 Jan. Under den i dag började debatten om upplöde ning af nationalförsamlingen gaf Odilon-Barrot den förklaring, få: fom regeringens mening, att med nuwarande nationalförsamlingen är ingen framtid möjlig. Denna förklaring wäckte mycken uppflån: delse, få wäl bland församlingens medlemmar, fom hos ähörarne. Till följd af ofwannämnde förklaring anser regeringen upplösnins gen af nat. förs. för en kabinettefräåga, bwilfen den sjelf anser fig berättigad att afgöra. — D. 14 San. En uti Toulon d. 7 Jan inträffad telegrajs depesch har förorsakat mycken werksamhet i rikets förnämsta ölvgås hamn. En flotta rustas att utlöpa på widare order derom, för att om bord medföra 10,000 man truppar. Fyra ångfregatter Ardre: dan fomplett rustade. Dessutom äro 7 krigsängfartyg och 1 linie: skepp under utrustning, för att åtfölja crpeditionen. De i trakten af Toulon kantonerande, till Afrika bestämde truppar, hafva erhåls lit orter att qwarstanna. Jtalien. Från Neapel berättas, att Sicilianarne åter hafwa besatt Mi lazzo och i närheten af Messina wunnit en betydlig seger. — Det förljudes, att Lucien Murat skall utropas till Siciliens konung. ÄÅterblick på det förflutna året. (Efter Danskan.) (Fortsättning.) Det första steg, fom danska regeringen, med hänseende till her tigdömena, förctog, då man till följe af rörelserna i Tyskland hade att befara en demonstration från sleswig-holstenismens sida, war att den följde förbundsdagens beslut om censurens upphäfwande od) nu: der wissa modifikationer medgaf tryckfrihet åt Sleswig och Holsten. Dessa modifikationer, få ändamålsenliga till utseendet, wäckte före bittring i hertigrömena. Det war på goda skäl, fom hertigdömenas journalister med harm yttrade: Hela skillnaden är, att förr öfver. korsade censor, nu lägger ban under beflag. Allwarsamma demons strationer gäfwo regeringen wink om,att något siörre anslag war å banc. J Köpenhamn började regeringen, föranledd aj tillständet iutlandet, att sätta de wärdslösade förswarswerken i ständ. Bland folket arbetades starkt för allmänna wal och dedatterades lifligt om hwad position Danmark borde taga mot pertigdömena. För denna sednare fräga hölls d. 11 Mars i Casino ett folkmöte, i hwilket flera talare föfte bewisa med statsrättsliga grunder att Sleswig är en del af Danmark och hade fin gräns wid Eideren. Afsigten war att hålla flera fådana möten och derigenom gifwa klarhet och styrka åt opinionen samt förmå regeringen till afgörande mått och steg. D. 20 Mars gick ryktet i Köpenhamn att uppror utbrutit i Rendsoo PP fl Ka At ta s Janmarf ohernende fedintahalv