— Der aumannd n1 m, li SRA OVAT MAT Åi anses sasam gynsamt, emedan samtlige ministrarne äro män mew talenter och erfarendat. Blott ör Fallous utnämning wäcker når gon betänfsamyet. Fallonx, em jesuiterelev, tillvör det ultramomtana partiets talare och är en förfwarare af underwisningsfrihet, får dan fom jesuiter och prester wilja förstå dens säsom sådan har han naturligtwis hittills stätt uti en skarv opposition mot sina nuwarande kolleger i deputerade kammaren. Drouyn de Lhuys är en man af af folket, ban war flera år ledare af handelssektionen i utrikes der partementet under Guizot och blef afsatt, emedan han en gång wid ett wigtigt tillfälle röstade emot sin minister. Bixio, isynnerhet ofta omnämnd för fitt mod ochisina får i Junistriden, samt Leon Faucher, den modige förswararen af handelsfrihet, äro spicialiteter uti de jack, hwilka de skola förestä; likaså Passo, fom war finansminister under Ludwig Pbilip. Leon de Mallewille war en af hr Thiers utmärktaste adjutanter i förra kammaren. — Moniteuren för i dag uppställer följande officiella förhällande med rösterna wid presidentwalet: Ludwig Bonaparte 5,534,520, Cavaignac 1,448302, Ledru Rollin 371.431, Raspail 36,964, Lamar tine 17,914, Changarnier 4,687, öfriga spridda röster 12,434, las. serade voteringssedlar 23,219, eller tillsammans 7,449,471. Det wisar fig säledes i hela Frankrike bland ungefär 20 wåljande blott en röd republifan, och först bland 200 wäljande en kommunist! — Den 23 Dec. Republikens politik går ut vå fredens bibe: ällande samt folkens försoning och förbröbdrande. Uti cirkulär till amiliga sändebud wid främmande hof tillkännagifwes detta af nya utrifes-ministern. Bekräftar sig widare den underrättelse (hwilken ärflyter ur en diplomatisk fälla), att Osterrife förklarat icke wilja inblanda fig uti republikens inre angelägenheter, få börjar Ludwig Bonaparte fin regering med owäntadt fredliga m och afsigter. — En Jtaliensk konferens kommer att öppnad i Bräsfel i medio af nästfommande Januari. — Dufaure fåges wara af Ludwig Napolcon utsedd till revublis tens vice president. Det talas emedlertid äfwen om, att DdillonBarrot skulle dertill wara utsedd, ett tecken att hans minister ide anses waraftig. — — Jerome Navoleon Bonaparte, fon till f.d. konungen af IVefts phalen, är definitift utsedd till republikens minister i London. Han skall resa öfwer Brisfel och Haag, för att wid derwarande hof of: ficielt tilllännagifwa sin fusins utnämning till franska republikens president. Det säges att denna mission anses för en landaförwise ning, i betraktande af det myckna intrigerandet i fändebudets och hans faders salonger. — Tidningen National flandrar skarpt att rojaliften hangar nier erhållit befälet öfver 80,000 man kärntrupper, 14,000 man mobilgarde och 140,000 man borgargarde. Tidningen Siecle åbes topar dekretet af d. 14 Juni, hwars 23:de artikel flår i strid med föreningen af förenämnde 3:ne olika befäl. Constitutionel hvar rar härpå, att franska republiken hwilar på den säkraste grundwal genom Changarnier vå Högra och Bugeaud på wenstra sidan om presidenten. — Moniteuren berättar att republikens president i morgon fön: dagen d. 24 Dec, änmar hälla stor parad med afla Seinc.departementets legioner af borgargardet, mobilgardet och linietrnpparne. Kl. 8 på morgonen börjas defileringen och räcker till aftonen wid Barriere de I-Etoile. — D. 24 Dec. Presidenten har dag för första gången håällit revue med 125,000 man, wid hwilket tillsälle han ide war ätföljd af någon utmärkt general, undantagande Changarnier och Lebreton. Öfwerallt mottogs han med ropen: Iefwwve Napoleon! sefwe remw dliken! — Rörande defileringen i dag berättas att några legioner icke instämde i ropet lefwe Napoleon och att frän 12:te hördes ropet Amnesti. Sjelfwa mobilgardet, fom röstat för Lonis Napoleon,