— Ungerska tbronen år af ungrarne förflarad ledig, sedan Habsburgska buset förbrutit fina rättigbeter till densamma. Kossuth skall genom nordamerikanska sändebudet i Wien hafwa lätit framställa sin anhällan om en 3 mänaders wapenhwila. Frankrike. Paris d. 8 Dec. Allt har utseende af en nära förestäcnde strid, man bereder fig på det wärrsta. Emot Cavaignac intrigeras på alla möjliga sätt och det har gått få längt att man anklagat bonom för att wilja utdela nationalbelöningar på det mest owärdiga sätt. Listor bafwa blifwit satte i omlopp af bonapartiska partiet, fom upptaga de personer, hwilka of Cavaignac föregifwas wara ut sedde att erhälla dylika belöninaar, upptagande blond åtskilliga werfs ligen förtjente äfwen sädane, fom warit stiraffade för nesliga förbrys telser. Cavaignac bar emedlertid tydligen bewisat att han icke egde någon kännedom om listorne. Men underrättelsen om generalens rättfärdigande skulle naturligtwis oj hinna spridas i departementerna, förrän rösterna wid presidentwalet redan woro asgifne, hwilket fys ned riktigt beräknadt för att genom nedsättandet af Cavaignacs po pularitet förskaffa hang medtäflare Ludwig Napolcon puralitet. För att nu jemna detta missförhällande och föranstalta få, att fmär delsen och wederläggningen kunde samtidigt anlända till alla Tardåorter, bar regeringen widtagit en ätgärd, som den förmodar gillas af nationalförsamlingen och alla rättänkande, i anseende till de bes wekande omständigbeterna; paketposternas afgång bar nemtligen blif: wit uppehällen, till def Moniteur du soir, hwilken innehäller dagens debatt i nationalförsamlingen, bunnit blifwa färdig att af sändas; (debatten upplyser orättwisan af beskyllningen). — Från Corsica har ännu en Bonaparte (Louis Lucian) anländt och inträdt i nationalförsamlingen. Wi hafwa således för närwarande fem af denna slägt (Lounis, Peter, Jerome, Lucian och Murat.) — Ludwig Napoleon bhar skrifwit ett bref til päfliga nuntien, hwaruti ban ur skuldar fig för allt medwetande om Lucians beteende uti Italien, då han på läng tid ide kerresponderat med bonom. Ludwig bellas gar äfwen att Lucian ide kunnat begripa det katholicismens glans samt Jtaliens fribet och sjelfständighet bero af den ärewördige fyr fofurstens werldsliga herrawälde. Jtalien. Neapel d. 26 Now. Statstidningen bar på morgonen genom en särskild bulletin förkunnat att päfwen walt till sitt rasidens staden Greta, dit han anländt landwägen, efter att natten emellan d. 24 och) 25, med biträde af bäjerska sändebudet v. Spaur, hafwa unds fommit. Nationalgardisterna, fom nämnde natt bewakade hand hes lighet, bade nemligen blifwit undfägnade med win, hwaruti befuns nits en wederbörlig tillsatts af opium, och päfwen för tillfället iflädt sig ett livr, tillhörigt någon af de utländska sändebudens betjenter. Wid gränsen af sina stater hade han rönt det missödet att blifwa igenkänd och anhällen, men kom lyckligen öfwer med biträde af en bataljon neapolitanare. Rom d. 25 Now. Lord Temple anlände hit i förrgär samt medförer Englands och Frankrikes ultimatum till Neapel i i ficilis anska frågan. Willkoren äro i det närmaste lika med de af ford Minthon föreslagne, hwilka konungen af Neapel icke ansäg sig kunna antaga. De bufwudsakligaste äro: Citcilien erbåller särskild, af Neapel oberoende styrelse, egen konstitution, armce och flotta, men sicilianska kronan förblifwer förenad med den neapolitanska. Skulle någon af kontrahenterna wägra att gå in vå de föreslagne willkoren, stär det dem fritt att med wapen afgöra frågan, bwarwid Ena: land och Frankrike iakttaga sträng neutralitet. — d. 29 Now. De deputerade frän Bologna hafwa tagit afsked at församlinaen och man tror att Boloana bett och hållet skilfer sia