Hwarjehanda. Berliner:AneEdot. ÅSäg mig kamrat, fade en Berliner roletär till en annan, bwad har du för dig nu för tiden, jag fer u går alltid med pappersluntor under armen. — Jo, swarade den ndra det skall jag säga — jag har låtit skrifwa in mig i twå flube var — jag hör till den demokratiska klubben och till den patriotiska; ör den första går jag hwar föremiddag och klistrar upp vä gatbhörs ven upproriska proflamationer — och för det har jag godt betait — och sedan på eftermiddagen går jag för den patriotiska klubben och rifwer ner alla den andra finbbens proklamationer — det bar ag också bra betalt för. Gud läte bara tifwet räcka., få behöfwer jag alldrig mer i min lifstid. — Tack kamrat för godt råd, fade den förre — jag skall göra på samma färt. (Snällp.) Banen af Eroatien friherre Joseph v. Jellachich (Jelacic) är född d. 16 Oct. 1801 i staden peterwardein; hans fader, som war österrikisk fältmarskalf-löjtnant, dog i Agram 1810; fin uppe fostran erhöll han wid theresianska riddar-akademien i Wien, och blef wid 18 är anställd som officer wid ett dragon-regemente. Gig nom sitt behagliga umgängesätt förwärfwade han sig allas wälwilja, men förde en utswäfwande lefnad under 5 ärs tid, hwarwid säsom furiöst anmärktes att han alltid wisade den fulifomligaste likgiltig het för det täcka könet. Efter nämnde 5 ärs förlopp angreps han af en häftig sjukdom, som hotade att slutas med struplungsot, och bragte honom flera gånger nära döden. Wid denna tid författade han ätskilliga skaldestycken. Efter sitt tillfrisknande befordrades han hastigt, till dess han i Mars 1848 utnämndes till fältmarffalf:Töjtnant och ban af Croatien. Han skall wara af knappt medelmåttig längd, men muskelfull och af en stark kropps-byggnad. En hög och kal panna, en skarp och eldig plick karak terisera Honom, äfwensom hans wänliga och allwarliga utseende i förening med ett melankolistt drag omkring munnen. Alla, fom närmare fänna honom, äl ffa honom och förespå honom en lysande framtid, bwilken icke tros funna blifwa annat än förderflig för Tyskland. (Härmed menad tros ligen tyska friheten.) Såsom bewis på hans sinnesnärwaro anföres, att då han korrt efter sin utnämning till ban befann sig uti en emot bonom fiendtligt stämd folkförsamling, hwarest ett allmänt knot uppe stod, och en af medlemmarne sade honom att han icke skulle förmå nämnde församling att bäfwa, om han än fommenderade 10,000 bajonetter, fattade Jellachich hastigt fin fabel, kastade den för talas rens fötter och fade med tuntrande stämma och blixtrande ögon: nganen beböfwer ej wapen för att äterställa lugn och ordning i tandet. Detta bänförde församlingen få, att den jublade högt för bonom. Jellachch skildras säsom Tysklands mest afgiorde, farliga ste och tappraste fiende; det berättas att han i Prag uti ett slawiskt samqwäm, skall bhafwa förklarat att ban wid Wien tragit i strid emot slavernes fiender och att ban uppfordrat alla slaver att un: derstödja fig. Will ban (tillägger tyska författaren, fom nerffrifwit dessa uppgifter) plifwa en slavisk Napoleon? Dertill felas honom likwäl den store korsifanarens snille; men icke desto mindre mäste wi tyskar wara på wär wakt emot honom. Furst eSindischgrätz med binamnet Österrikes swärd stildras säsom tapper och ridderlig. Han är född d. 11 Maj 1787 och ut: märfte sig 1914 fåfom chef för ett furassier-regemente. På möders net härstammar han från Wallenstein och processar tillika med fur: fen of Waldstein med österrikiska kejserliga familjen om egande rätten till Wallensteinska godsen; men det oaktadt hyser han en oe inskränkt tillgifvenbet för kejserliga huset. Det berättas att han en gång framför fronten af sitt regemente warit nära att ibjälsticka storfursten Constantin, hwars namn regementet bar; anledningen lärer warit någon oförskämdhet å storfurstens sida. Windischgrätz har warit gift med en furstinna Schwarzenderg, som wid upplopyet i Prag blef stjuten genom fönstret i sitt palats och hwars mos der omkom i lågorna wid en eldswåda i Paris, sedan hon lyckats