ren med Tefwe-rop. Huru stor jäsningen än må wara mot Jesuiterna, få beyöfwer man ändå ide frukta någon excesse, då man besinnar att solket står under kloka mäns ledning och i fall ett utbrott möjligen skulle inträffa, få utgöra de 14,000 wälbewäpnade och till ftörfta delen wäl exercerade man, fom bilda guarda civica en få imposant makt, att hwarje försöf att störa ordningen skulle qwäfwas i fin början. Frankrike. Paris d. I Jan. Hertigen af Aumale har genom sitt beting med Abd-eL-FKader fatt fabinettet i stort bryderi. Man wille ide göra prinsen till löftesbrytare, men man känner tillika faran af att gifwa en få farlig fiende, fom Abd-el-Kader, tillfälle att å nyo funna blifwa fri och möj ligen just när faran är fom störst med Englands tillhjelp äter landa i Afrika. Man talar om åsskilliga medel att draga fig ur den förlägenhet, hwari kabinettet råkat. Ett blad meddelar, att Emiren skrifwit till konungen att han öfwergifwer fin plan att refa till Alexandria eller Affa och anhäller om tillständ, att få nedsätta fig i Africa. Denna underrättelse synes emedlertid wara något för hastig, men det säkra lär wara, att man i detta affeende underhandlat med Abd-el:Kader. Man hoppas att af Mehemed-Aki få löfte, att denne skall inspärra Abd-ekFKader i ett fängelfe, få snart han kommit till Egypten, och att Emiren wid det. ia alternativ skall bellre nedsätta fig i en Fransk stad än låta inspärra fig i en Egyptisk fästning. Schweitz. Presse meddelar att rådpl ägningarne om Schweitziska angelägenheterna äro definitift afslutade i Paris och att for makternas befullmäktigade hafwa blifwit enige om ett mar nifest, som skall tillställas Schweitz, och hwari förklaras, att det aldrig fallit makterna in att neka Schweitz rättig bet, att förändra förbundsförfattningen, men att makterna tillika bade bestämt att ställa sitt förhällande till Schweit; mer eller mindre wänskapligt efter det sätt, hwarpä Schweitz företager sina reformer. Schweitz kommer, så framt det (bwilket är all grund att befara) företager wäldsamma förs ändringar och antastar cantonalfriheten, att förlora hwarje fordran på fördelarne af neutralitet och oafhängighet och anspräken vå makternas bistånd under i framtiden möjlig conflict, hwari dess neutralitet kunde komma att hotas. Or sterrike och Preussen skulle redan hafwa undertecknat detta manifest, men England wägrar ännu. Bern d. 9 Jan. Luzerns sändebud har i afdrag på krigsomkostnaderna afbetalt 300,000 Sch. Fr. Kantonen inneftär ännu med 1,000,000 Fr. Österrike. Triest d. 2 Jan. Härifrän äro sistl. wecka 1200 man afgångne till Vicenza. Den betydliga truppförstärfningen i Jtalien skall wår sendtligen bidraga till att vindra oroligbeters utbrott derstädes och upprätthållande af ordningen. Men dessa försigtighetsmått föröfa statsutgifterna betydligt och göra ännu större bidrag till sinanserna, än de föregående ären, nöds wändiga. A ——— Jnpasserade Resande: d. 18 Jan. Tyske Dandels-Fullmägt. A Lemcke, D:ske Hr H. Röhs; d. 19, Mecklenburaske Handelsfullm M Reh