efter. Wid polisförhör inför Magistraten i förgår od) I går hördes en mängd personer utan ed. Mot en yngre Handlande härstädes, förekommo derwid få högt befwär rande omständigveter, att kronoäklagaren fann fig nödfas kad göra hemställan om hans häktande, hwilket dock af: slogs. — Det skandalösa målet är remitterat til Kåme nersrätten. — En Kopparslagare P., fom härstädes fotus gat fig upp til någorlunda wälmåga, blef d. 12 dennes häktad wid Norje Ting såsom skaligen misstänkt för lång: warig handel med tjufgods. (Carlsh. Tidn.) Christianstad d. 2 Fan. På underd. hemställan af Hofrätten öfwer Skäne och Blekinge, har v. Häradss höfdingen Hagerman blifwit i nåder förordnad till ads jungerad Ledamot i Hofrätten, i stället för Assessoren Frih. Falkengren, fom, i anseende till sjuklighet, åtnjuter tjenftz ledighet. (S. P) Cåtländskt Nytt. Schweitt. Om förläggandet af Diplomaternas residens yttrar fig Zirider Zeitung sålunda: Att de fleste främmans de gefandter hafwa flyttat ifrån Bern till Jiridy just mid den tid, då ledningen af Edsförbundets angelägenheter skad öfwergä til Bern, sysselsätter pressen mycket. Wissa antydningar i främmande blad om utländska makters fis endtliga afsigter, lärer gifwa eftertryck år denna demons stration af de fremmande diplomaterna och utbreda mods loshet i de liberales leder. Det fan antagas säsom fär kert, att de fremmande sändebuden icke af egen drift els ler egensinnighet hafwa öfwergifwit den aristokratista fras den Bern med def utwalda umgängegecirflar, hwarest tänkes på Ryska och talas Franska. Att detta steg har en högre orsak, är således utan twifwel. Likaledes kan man ej betwifla, att de främmande sändebudens bortres fa från Bern wid denna årstid, fan betraktas säsom mål: wilja mot det nuwarande Bern. Men är detta steg ett tecken til främmande makters misshag eller blott ett förs sök, att skrämma? Derom yttra sig de konservativa blas den olika. — Den förmodan, att man icke nöjer sig med diplomaternes ombyte af wistelse, bestyrkes ännu mera af främmande makters beteenden mot Schweitz i sednare tis der, men wi äro ide af den mening, att Schweitz är fjuns fet få djupt, att det behöfwer med ängsliga dgon betraf: ta hwarje steg af de frammande såndeduden. — Man har i sednare tider fett utländska makter i fina förtands lingar hellre träda i förbindelse med Cantonerne ån Schweitz, hwarwid de låtsat fig ide wilja förstä, att det finnes ert Schweitz och icke blott ett förbund af Sdymweitgerscantos ner. De utländska makterna förklara fig icke utan ändas mål för cantonernas souveränitet. Deras inflytande på Schweitziska angelägenheterna beror på söndring inom landet. Men, yttrar sig ett conservatift blad, blott det kunde betraktas såsom första steget till fåörbundets upplögs ning, att cantonerna funna af sådane demonstrationer lås ta bestämma fig att antaga en med Bern förbundsstridig sstäluina. Den canton, som will mot Bern antaaa dens