sor sagde andamål anwandas, aro således ej heller de för den egna rakningen bortkastade. Bekräftar icke ers farenheten detta på det tydligaste? Hwar har det dyrifts ligt kyrkliga lifwet lefwat och hwar lefwer det warmast och kraftigast, antingen der missionsintresset funnits och finnes eller der detsamma ännu år dödt? Och bwad läs rer Christus sjelf om allt detta? Wille han, att hans ris kes inre utveckling på en wiss ort först skulle helt fuls komnas och afslutas, innan någon utweckling utåt ffulle börja? Nej; fastmera såg han, att utwecklingens båda sidor måste gemensamt fortgå, så att den ena ej skulle blifwa fullkommen förr än den andra. Ogräset skulle wera ibland hwetet alt intill skördetiden: förfäfras de han ju. Men det oaktadt eller rättare: just derföre böd han fina lärjungar att ide stanna inom Judeen, us tan gå uti hela werlden och döpa all folk. Något mera tanklöst fan säledes knappt tänkagd, än Majadeng förmenande, att bildandet af misftonäs rer skulle hindra oss art merfa, för att få goda religionglärare här hemma, eler ån Oftgötha Patrioteng dom om den fogmopolitism, hwilken will werka godt kring heta werlden, likasom wore allt redan fullftåns digt inom en fjelf (). . Sfånska Correspondentens Red., fom först reprodus cerat Najadens och Ostg. Patriotens tanfar, torde åfs wen i fin eidning benäget införa ofwanstående. Utdrag af Kongl. Maj:ts förnyade Nädiga Sceglationgs Ordning d. 15 Maj 18143. ; Wi CARL JOHAN, med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung, göre weterligt: Ce. S. 67. Befälhafware å Angfartyg, fom från utrikes ort til Swerige anländer, ware frikallad från skyldigheten att medhafwa manifest, men deremot, wid det answar 11 8 bestämmer, pligtig att å alla på utrikes ort intagna, till en eller flera Swenska hamnar bestämda wars ror, hwilkas ägare ej medfölja, afgifwa behörig märkrulla til Sjös tullsz eller Inlopps:Zulkammaren å den Swenska ort, dit fartyget förft anländer. På lika sätt skola Angfartygsspafagerare, hwar för fig, aflemz na förteckningar å de effecter, de från utrikes ort medföra utöfwer hwad som hörer till deras beklädnad eller personliga bruk; och ware dem, före invisitationen, öppet att å dessa förteckningar göra tillägg af hwad som kan wara förbisedt. Anträffas sedermera i fartyget o: angifwet gods, answare ägaren säsom för oloflig mwarusinförfel. Denna S. kommer att såsom Utdrag af SeglationssOrdningen särskilt tryckas; äliggande befälhafware å ängfartyg, som begagnas till frabtz oc pabageraresfart mellan utrikes ort och Swerige, att, wid Tio Ror vite, under tiden ständigt hafwa detta Utdrag, till passagerares underrättelse, å tjenligt ställe i fartyget offentligen anflaget. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — i Det alle, fom wederbör, hafwe fig hörsammeligen att efterråtta. Till yttermera wisso bafwe Wi detta med Egen Hand underskrifwit och med Wärt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 135 Mai 18543.