pets skrifter och sånger. — Slutligen tillkännagaf prefis denten, att styrelsen nu hade fått en länge hyst önskan uppfolld, i der att Dr. Sturzenbecker från Stocholm benaget åtagit fig att hålla nägra forelasningar öfwer : Swenjika Litteraturen. — 48 nya medlemmar blefwo Uppe : tagne. — Derpå afsjöngs en af Prof. C. Hauch i ans ledning af dagen författad fång, hwarefter Prof. Schouw, i ett föredrag, fom ansågs för ett af de intressantaste, fom under salskapets möten blifwit hållet, skildrade Sfans dinaviens natur. Han wisade, att om också landets nas tur war sådan, att nordliga delen deraf snarare kunde: kallas Ryssland, och den sydliga snarare Tyskland, än Skandinavien, få kunde likwäl ide detta lämpas på ins: wånarne, i det art han med mångfaldig iga erempel ådagas lade haltlösheten af den satsen, att fo lkens karakter och nationalitet ar beroende af landernas natur och flimatse sz förhållanden. — Talaren helsades med lifligt bifall, hwwils z fet steg till werklig enthusiasm, då Pro bragte för Prof. Schouw ert Lefwe, fom beswarades af ett nio gånger återtaget hurra. — Wid bordet utbrags tes åtskilliga skålar, hwaribland en af Prof. Sommer för Hr Sturzenbecker, fom beswarade skfålen genom att foreslä en dylik för Skandinavien, hwarwid han: bland annat yttrade, att man i Swerige hyste samma skandinaviska sympathier som här, och att orsaken, hvars före de kanske icke warit få starkt framträdande i Stods holm som har, endast war den, att reprefentationsrefors men bade lagt beslag på allas werksamhet; men då den. nu fått fin bane på riksdagen och ide kunde åter företas gas förr än om tre år, skulle man mera obchindradt funs na uppoffra sig för ideen om en Skandinavisk enhet, hwaruti man der fom här säg enda räddningen för för nationalitet och oafhangighet. Tiggaren på Djurgården. (Lokaliserad Novellett af Emanuel.) 1 Wakna, wakna och stig opp, Eckner! Skynda digl Tiden ar inne, och Gewaldigern wantar utanför på gas tan. Skynda dig! — Så ropade den sertonde Novems ber 1817 gubben Gustavi, fängwaktare wid Kafteuloffås häftet i Stockholm, til en ung, dödsblek man, fom låg: hopkrupen och söf på ect halmlager i det dunkla. fuktiaaf. Sommer ute: