ter söka emedlertid att bilägga stridigheterna emellan Spaz nien och Marocko. Tyskland. På flera ställen i Tyskland hafwa åter upplopp egt rum, föranledde af fabriksarbetare. EBrasilien. Från Brasilien har man underrättelse om den Neas politanska Prinsens af Aqvilo förmälning med Prinsessan Januaria af Brasilien. ö UMestindien. General ODonneld skall hafwa låtit skjuta 6 engelss mån och afrätta 200 slafwar, som deltagit i en flaffams : manswarjning på Cuba; samma öde säges förestå an: dra 400. Tiggaren i Marseille. På gatorne i Marseille kringwandrade, under Iops : pet af flere år, en tiggare, fom gick på kryckor, mar pucs I kelryggig och hade endast ett öga — det andra war bes täckt med en swart plåsterlapp. Hela karlen liknade mer : ett widunder, än en menniska. Hans yttre, en proffars ta på alla menskliga kroppslyten, tog allas medlidande: i anspråk. När han utsträckte fin hand och framqwad den formel, hwarmed de fransyska tiggarne bedja om en allmosa: Ua pauvre malheureux, une petite charite, mon bon monsieur, ma belle dame! Vous avez Pair bon, un petit liard, sil vous plaits), få widt möjligt war, grep hwar: och en i fickan och kastade till honom, allt eftersom han hade råd till och war medlidsam, twå, tre äfwen fyra sounstycken i den smutsiga grå filthatt, fom tiggaren med bedjande åtbörd framhöll. Hela Marseille kände denna tiggare, sem man för hans fulhets skull efter den fule ringaren i Victor Hugos Rotre dame de Parisicke fals lade annat ån Quasimodo. Jfrån morgonen bittida till sent in på natten, om det regnade eller snögade, såg man honom an på den ena, an på den andra gatan, men i synnerhet på kajen långs åt hamnen drifwa sitt tigges ri, fom log honom blifwit andra naturen. Marfeljares Quasimodon hörde till de raska tiggarevirtuoser, fom ide låta afwisa fig, fom löpa efter of långa sträckor och icke wända om förr, än de aftwungit of en allmosa. Han war en slug karl, fom, mer än mången filosof, kände mens niskorna och deras swagheter och förstod att begagna dem. Erfarenheten hade lärt honom, att företrädeswis tigga af sådane män, fom beledsagade eu dam. Cicisbeen, bruds gummen eller gemålen, fom, för fin ledsagarinnas skull, generade fig att neka, måste med eller mot fin wilja uts öfwa en wålgörenhetshandling, för att blifwa den fräcke: tiggaren qwitt. Jcke fällan hände det, att han genom fin oförskämda enträgenhet satte i förlägenhet mången ung man, i hwars arm den sköna rika bruden inflätat fin egen; ja mer än en gång hände det, att hennes leds