A EEEEFF—F—T—T—t— ———— —— Sweriges Rifs-möten.) Allsheriarthing. De hedniska religionsbruken sammanförde folket till stammens hufwudtempel wissa tider om äret, od) här af handlades då äfwen gemensamma mweridsliga angelagens heter. Sedan Christendomen blifwit stadgad i Swerige hölls Thing Swya mid Upfala för de förenade ftams marne. Dessa allmänna riksting kallas Alshertar thing, allhärens, det bewäpnadt sammankomna folkets ting, och de der fattade beslut, Allshcriardom, och wid dem war det, som Lagmännen uppträdde, hwarje i spetsen för sitt landskap, säsom folkets mälsmän. Tis get hölls under öppen himmel. Konungen satt på sin thron, omgifwen af fin hirdh (hofmån). Midt emot sutto Jarl, Lagmän, främst bland dem Tiunda Lagman, omge wen af fina huskarlar, och bakom hwar stol stodo bön derna hwarf om hwarf, på slätten och höjderna, för att höra på tillgängen. Först föredrogos de ärender, om fed war att afhandla på tingen, sedermera af: handlades frågor om krig och fred m. m. När Upplands Lagmannen uppstod för att tala, reste sig bönderna med honom och slöto fig tillsamman frän alla Häll, och wapeus brak och ett stort guy hördes öfwer nejden. — Alla Swea konungar låto bönderna räda med sig uti allt hwad de önskade. Lagmännen, som sjelfwe skulle wara bönder, egde ett få stort anseende, att ej en gång mäftige män wägade utan deras och folkets tillständ komma till dessa allmänna ting. Samtalu. Under hedendomens sista kamp med den uya läran, under Stenkilska ätten, samt ännu mera under de långe wariga stridigheterna emellan Swear och Göther, uppe kommo mäktige slägter bland Odalmännen, hwilka ffide ligt begagnande sig af händelsernas gång, uppstego till en få stor matt, att Ddalmannasrätten dukade under, och de gamla folfstingens former upphörde, hwilka un ej hele ler mera kunde handhafwas efter de nya politiska intreds senas seger. J stället för Allslheriartingen NPPs kommo aristokratiska föreningar; nu rådslogo herrarne, men icke bönderna. Derföre förbjöd Magnus Ladulås i ZzZ. a 2