(Jnsändt.) Klimatiska förhållanden i Skäne. Att Skåne i äldre tider, då provinsen war full af skogar och kärr, har haft ett wida härdare klimat än Nu, bewisa de fossila ben af renar och andra arctiska djur, som nu uppgräfwas i wåra torfmåz far, och fom tillkännagifwa, att dessa djur här fordom haft sitt hems wist, men att provinsen äfwenledes haft ett, om ice mildare, åtmins 7 stone fullt lika blidt ktimat fom nu, tyckes bland annat de i wära slogstrakter så talrika stenrösen bewittna, hwilka antyda på en icke ooetydtig population, antingen då dessa stenrös äro hopkastade för bes te eler odling skull, få äro de dock tillkomna af menniskohand. Tra ditionen omtalar äfwen huru folkmängden war ganfra fror före diger: döden, efter hwilkens ödeläggelse flera af wåra nu största löfskogar uppmwerte på fält, fom till en del förut warit odlade. Ghrenheim antager att de nordligaste subpolarländerna hafwa mellan 8—13 fer klen daft ett mildare klimat än i fenare tider. Då war Jsland, hwarest nu knappt finnes en enda buske, däde skogbewext och frutte bärande, och östra kusten af Grönland fit just namn af (Grönland för fin grönska, der nu den aldrig upptinande snön tyckes för ewärdz liga tider bafwa bofält fig. Men traditionen bewittnar äfwen om en senare köldperiod i Skåne, hwilken lär infallet under 14—15 fez klerna. Nägongäng (en gång fom wi hört på 1590:talet) skall minz tren hafwa räckt få längt utåt wären, att jorden blef föga besädd i Skäne. J allmänhet är Skåne en bland de provinser, hwarest man aldrig kan göra sig nägra uträkningar i följd af klimatets beftåmdz het, ty alla wära ärstider äro på det högsta föränderliga, och fom ma stundom en hel månad förr eller senare. Tillförlitliga obfervaz tioner för längre tider tilbafa saknas, och i följd deraf fan man ej med säkerhet säga att wintren, enl. Ehrenheims pästående, gått framåt wären eller ej, men på ett sekel har detta åtminstone icke just warit förhållandet, od om wi jemföra de observationer, fom Linne meddelar i fin Philosophia botanica öfwer löfsprickningen wid Lands krona 1750, få finna wi att samma förhållande eger rum äfwen nu. Wintrarna äro mycet olika, stundom mycket blida, säsom 1812—13, 1816—17 då Bellis perennis och Tussilago Farsara blom: made wid Lund i Februari, och då högsta winterkölden inträffade i slutet af Dec., och i Jan. war densamma endast — 2,8 CEels., samt under åren 1818 —26, då winterkölden icke öfwersteg — 8,, och dä man stundom wintertiden hade ända till 10 graders wärme, samt för ga eller ingen snö. Det märkligaste år under denna tiden är 1822, det mildaste är under detta ärhundrade, då medeltemperaturen i Nov. war 6,5 , i Oec. I Org, i Jan. 1,02, i Febr. t 3,4, i Mars t ön, Sc den starkaste kölden d. 17 Jan. med — 6,5, men d. 28