an ormar i trakten of S. Asen d. 25 Mars, dä wärarbetet på måns ka orter tagit fin början. Stundom åter äro wintrarna ofantligt bila, ss. 1802, 1803, 1813 —114, 1815—16, 1828—29, 1837— å8 ch 1843—41t. Högsta kölden i detta ärhundrade inträffade d. 13 an. 1802 med — 24,5, 1803 d. 3 Febr. — 20, 1814 d. 13 Jan. 20,47, 1816 d. 9 Febr. — 20,6 Nc Den kallaste wintren mar ol. 1814 då medeltemp. war i Nov. t5,,, i Dec. 2,., i Jan. — , i Febr. — 6, p, i Mars — 1 (medeltemp. för i är i Mars lir wida högre). Samma winter medförde en owanlig mängd snö ch längwarig snöyra, bus oc) gårdar blefiwo innesnöade, sjöar och haf go tillfrusna, wägarna woro ofarbara, men med ens i slutet af Nars blef det mildt och) wären fom med haft. 1829 od) 1838 woro fwen bekanta för fin myckenhet af snö. Det sistnämde äret lig Hafet ännu tillfruset i medlet af Mars, då full passage war mellan Des nd och Skäne, och Ringsjön låg tillfrusen ännu d. 8 April, Bland härda wintrar, som historien wet omtala, intager min: en 1708 säkerligen det första rummet, icke blott för fin köld i nordz ga Europa, ywarest qwicksilfret frös och fåglarna föllo döde ur lufsn, utan äfwen för sitt widsträckta omfäng, dä den hemsökte till och ed södra EGuropa, Spanska sjön, Adriatiska hafwet oc Sundet wid ardanellerna lågo tillfrusna, och alla länders historia omtala denna inter med fasa. Wintren då Carl X gick med Swenska krigshären wer Bätterna wid jultiden, war icke heller bland de klenaste, och i trarna på 1740:talet, då lindarna på Malmö torg sprucko af köld, ro årwenledes bekante. Af alla wintrar, som minnet nu wet oms la, är 1788 wida beryktad, icke blott för fin förskräckliga köld, då länga både menniskor och djur omkommo, och man till och med frös st mid wäggarna nattetid i bondstugorna, utan äfwen för den månad snö, som dä förefanns, då man ej blott körde öfwer buskager och irdesgärdar, utan på många ställen öfwer sjelfwa husen. Denna inter warade länge utåt wåren, och ännu Annan dag Päsk gick man wer isen till Köpenhamn. i i Wintren börjar mycet olika, wanligen dock wid Jultiden elmed Januari, stundom till och med senare. Förra ärets sista mår der woro fom bekant år ganska blida, ännu Nyärsafton ploctades blott Styfmorblomma utan äfwen Primulor i medlersta Skäne på l jord. Wintren började först wid Trettondedagsstiden, Stundom mi doc winter redan i Oct. eller Nov., ehuru sällan af längmwar zhet. 1804 fade man d. 31 Oct, 8 grad. köld, d. 23 Nov. — 13, 08 d. 30 Nov. — 12, och mellan 1819—20 hade wi en nätt win: , fom började d. 28 Oct. med — 5,, ody fortfor, och 1829 inföll flera dagars stark winter d. 10 Oct, då träden ännu woro gröna fåden på flera ställen ej inbergad, potatisen stod äfwen öfverallt orden och led mycken skada. Wären kommer i i följd af wintren också mycket olika. Under omtalta blida wintrarna inföll den ganska tidigt, wårardetet funI ofta börjas i Mars. Milda wärar hafwa i synnerhet warit 1300, 01, 1813, 1819—28, 1831, 1840. J synnerhet äro 1821, 22 och bekanta. 1821 war högsta sommarwärmen 1 25,4, d. 26 Upr. n mwart 229 om morgonen och t219 om aftonen). 1822 hade fom It t22 gr. w. d. 16 Apr. 1824 steg wärmen d. 30 Apr. till 7 24. ter de kalla wintrarna infaller deremot under denna tiden ofta beten köld; 1802 fanns is på wattnet d. 13 Maj, 1809 d. 13 Apr. (13, 1810 d. 11 — 7, d. 15 dito — 5,, jemte jnö, 1829 förde in på släda i trakten af S. Åsen d. 16 Apr., 1832 d. 22 Apr. om sonen — 2,5, och d. 14 Maj om aftonen — 1. 1831 war marten äckt med snö d. 14 Maj ända till kl. 10 med — 2 köld aftonen förs och 1838 låg det is i Kraftkyrkans brunn i Lund ännu d. I Sunt. sprickningen infaller således mycket olika. 1821 woro alla grenar jna d. siste Åpr., 1829 ej förr än i medlet, och 1837 och 1838 oms g d. 25 Maj. 1826 woro Kastanjerna utslagna på Lundagård 28 Apr., äfwensä 1834. 1828 och 1837 git rägen i ar wid Lund 28 Maj, 1834 d. 8 Maj, hwetet d 19 Juni, tornet d. 28 Juni. deltemperaturen under Apr. har varierat mellan 1 0,, (1809) och 0,; (18213, under Maj mellan 9,, (1816) och t 13,, (1801). I Sommaren har till wärmen äfwen warit mycket olika. Wars somrar hafwa warit 1804, 1807, 1803, 1510, 1811, 1819, 1826, 9, 1834, 1835 od 1842, bwaribland i synnerhet 1811, 19, 26 34 woro mycket warma samt 1819. 25 och 34 torra. Ööasta