konungen fortsara!de JsJöctsast. — Cbäl UUUTTP!-! PA fa lemna ämne till 18—20 band. Detta arbele skall olifwit anfortrodt en ung man, hwilten lofwat att icke före konungens död lemna tutlerierna. — Hr Guizet bar nyligen från China erhållit ganska tillfriosjällande uns derrättelser. Der bhar sslutligen lyckats Grefwe Ruattis Menton, att träda i direft förbindelse med Chinesiska gone vernören I Canton, ar hwilfen ban erhållit den försafran, att Fransmännen fela, i likhet med Engelsmannen, mas ra berättigade aLrt i dre för frammande handel öprnade siobamnar i der lmmelska riket icke blott drifwa bandel utan afwen nedsäåta sig mid dessa bamnar — ett nets gifwande, owilkot umnesisia regeringen hittills härdnackadt forwagrat alla Europeer. Man förmodar lijwäl art det emellan Ehina och England afslatade handelsfordraget innehåller några hemliga artiklar, genom hwilla Cugclss männcn tillerkannas wissa foretradesrattigheter framfor de öfriga nationerna. Sålunda låra endast Enarlemåns nen ba räct att nedfatta fig på ön Tfhufan. De ofris ga bemliga artiflarne hälla engelsmannen sorgfalligt fördolda. Jtalien. Rom d. 16 Dec. En förhöjnina af införseltullen å faffe och socker har bragt föpmannen härstädes i harnesk. Med det nya året skall afwen ett förhöjdt brefporto ns träda, under det att man i andra länder anser det ans damålsenligare art nedsatta brefporten. Englanu. Wåra blad, heter det från London d. 22 Dec., hafs wa de sednare dagarne warit få tomma rå nyheter, att berättelsen om en andiens, hwilfen en trupp af Ddjdie biwåheSndianer haft hos Drottningen i Wudsor, gjort nästan epok. Truppen bestär af 6 mån, 2 qwinnor och en flicka, årfölide af en halfblodsYndian, hwilken tjenar såsom tolk. Bland männerna, hwilka alla aäro försedda med naturpoctiska namn, såsom: det hastigt förbifwar: wande molnei, den klara mänffengnatten o. s. w., bes finna sig 2:ne gamla frigare, ywilka inför drottningen, deras fora moder, såsom de kallade benne, förestallde ordforande. Den aldste af dem urskuldade fig med illabefinnande att han endast sade nägra få ord och förflas rade korteligen att han och bang medfölje hade med fmårs ta lemnat sitt hem, men gladde sig nu, då den store ans den lyckligen fört dem öfwer der breda wattnet, art de nu kunde skåda drottningens ansigte. Efter honom talade den andre krigaren, bwilken mycket förundrade fig derdiz wer att han i England såg få glada ansigten, att man derföre här war få lycklig. Efter en tadsagelse för den gåfwa, hwilken England hittills gifwit hang fam, erne rade ban slutligen derom, att han och den med honom anlände aldre hoft ingen warit stridskamrater med den i striden wid Tippecannoe omkomne Tesamseh, en af de tappraste indianske frigare och Engelsmännens gode mån. ÄÅtsriliga dansar uppfördes derpå af dessa Jndianer för drottuingen, och rikligen undfägnade med beefstek och plumbudding återwande de till London. L— ätl—— — — —b — —