(f(CHssO0 jq3anden Salo — Den blef bragt ned till honom; men fastå han tillkäannagaf, att der sannolikt låg ett fat på dett stalle, funde han lefwal ide oaktadt al möjlig ansträng ning utgräfwa det. Sedan han arbetat 23 timma un der wattncet, begärde han bränwin, hwilket ajöts ned luftpumpen; fastan han på detta satt icke kunde få någ i munnen, war litwatl luk:en deraf hjertstyrkande för hi nom; lifaledes bade man i båten Eau de cologne för ar i nödfall förfriska honom dermed genom luftröret. Plöte ligen höjde fig upp ur wattnet, i stallet för ett fat, ed oformligt bufwud, och strart derxå en kropp — det wo dykaren sjelf. Så langt hade han swingat fig upp mel tilhjelp af linan men det fordrades mycken anstrangnin! af honom, i anfeende til blytyngden, at: komma upp båten. Nu blef hjelmen afragen, ect menskligt ansigt wisade sig; mannen war temligen angripen, dröp o swett, och det warade en stund innan ban fick hämtat an da nog att funna tala. Otjenlig waderlek hindrade nå gon ti widare försok. Den 9:de Mars lyckades do att få 5 fat upp och d. 12:te ett lika stort antal. England. Utwandringar till Canada och de Fören t a statern a. Enligt uppgift i amerikanska blad haf ma under förflutna äret til Canada utwandrat 44,37: individer, nemligen från England 11,892, från Srlanik 25,170, från Schottland 5,871, från, andra orter 35225 dertill 614 cajutpassagerare, hwilka icke åro W i nämnde antal. Under de siste 11 åren tillsammantagg ne hafwa till Canada inwandrat 366,675 individer, den af från England 85,965, från Jrland 228,335, från Schottland, 47,300 och från andra länder 4,751. Un der sitnämnde 14 årg tid hafwa endast i NRemwsYorki hamn landat icke mindre än 366,932 emigranter, hwillli ket antal tillsammans med det af de till Canada anlänt de inwandrare gifwer det resaltat, att under nämnde tid! rymd 1 million menniskor lemnat gamla werlden för anv nedsätia sig i den nya. Jrankrike. Paris d. 13 Mars. J de diplomatiste falongera na har sedan några dagar det rykte warit allmänt, attt Fransyska fabinertet har för afsigt, att åter satta Doni Carlos på fri fot. Espartero siall hafwa blifwit myckett förskrackt af denna hetelse. Utrikes minlstern fall hafe ma yttrat, att han wisserligen ansåg der wara Franfris kes yligt, art hindra den spanske fronpredenten att närs ma fig sitt lands gransor, men art han derför ingalunda behefde hällas fången i Bourges, utan kunde hwilken dag som helst lemna denna ort, med wilkor att låta efcurtes tera sig af ett detaschement fransysta truppar till Schweitz, Tysllands eller Velgiens gränsor. Man förundrar sigicke ringa öfwer ett sådant yttrande; hwar och en anferk Don Carlos för en statsfange, alltsedan han för 1 år sedan flyktade till Frankrike. Den förändring, fom Hr Guizot tyckes wara sinnad att låta försiggå med Den Carlos öde, bewisar att kabinettet i Tuillerierna, mifsi ALM O 3JJJJ..