ÅUU JDkvelnd TC altttiswr Hd9vå er, satrta wanligen unra od lingar redan första året tillfynest den derpå nedlagda kostnad, vil: ket äfwen asses mid beräkaandet af röcKRmefapitalet få wål med afe seende på beloppet fom tiden. Uader ifragawarande förhållanden gin 9o deremot förlagen och sörskotten förlorade, eller och äro de på fin böjd att söta i framtida förhoppningar. Se der äfwen en orsak till krisen. Sw. M. tyckes serdeles muycket fästa sig wid det nya åker: brukssåttet i Seäne, att taga egendomarne i större bruk och utlägga byarne till afwelsgardar, hwilket till en del warit orsaken till fråljeköndernes forpvinnande. Henna förändring har wieserligen, på fams ma gång den gifwit anledning til nya odlingar och byggnader, meds fört behof af penningar till da ändamål; men detta förhållande in tager ea högst egen och främmande plats på en tafla, fom framftäller penningeoristen sasom en följd ef brist på försåljningswaror, då just genom denna anordning Proviaseas production blifmwit yögn betydligt förötad På manga egendomar har denna för: ändring frett i följd af egarens fria wilja och veräkning, men på de flesta bar denna atgärd warit en twungen följd af frälseböndernes oc förmögenhet, att bioeyalla jina hemman Ej heller har förändringen förliggatt på det waldsamma af Sw. M. omtalade sätt, att familjer derigenom blijwit huswilla. Oftast har frälsebonden, från nästan slaf under hofweriet förändrat fin stallning til fri arrendator eller, om ban utbytt sitt hemman emot torp, har han ej sållan derå en fåtras re beraning, da hans egna arbetstrafter och inventarier stå i bättre förhållande till den mindre jordrymden än till det förr widlyftiga hemmansvruket. Genom de ökade bruten, har den fattige fått mera tillfälle till arbetsförtjenst än han förut hade. Detta förhållande be sannas bäst derigenom, att på orter, der förr ordentlige arbetare Når pan tiggde om jygeljäftning, de nu knappt funna erhållas mot för höjd dagspenning. Frågan om det är en olycka att frälsebönderne förswinna, fan för öfrigt i moraliskt och ckonomiskt hänseende bäst be: dömas på Staryuilc, der hofweriet, med lycklig a och beryf: tade frålfjehemmanszädoer ännu herrskar i fin fulla gloria. Sw. Minerva anfer jorden hafwa ett få högt uppdrifwet Favitalmärde, att föga beyallniag fan genom dep brukning uppstå. Wisserligen har wardet af egendom scigit bade genom förhoppningen på den förs nyade PrivatzBanken i Ystad och den strar efter def öppnande uppz komna tillgang på penningar, men egentligen har en bättre kultur år ktottommit förböjningen af jordwärdet. Jns. tror fig kanna påstå att. med undantag ef tratten narmast städerne Malmö, Lund, Ystad och Landskrona, ett tunnland god jord sahjes i medelpris för 100 Rdr B:ko, och) öfweratlt i dessa orter anses at arrende of en tunna forn pr tuanland wara fördelakcigt, sawål för jordegare, fom arrendator.) Då i Stane ctt hemmans hela arcal oftast är under bruk, och med en måttlig circulation, afåajtaingen i medeltal fan räknas till 4 å 5 tr pr tland, frågas om fapitalwärdet dler arrendet är för högt drvif wet? J närheten af omvannämnde städer är bäde jordwärde och ars rende högre, men den sakrare afsättning, fom grannskapet med fråders na medför, jemkar fullktomligt detta förhallande. Särskilt misstager Ew. MM. jig i påstaendet, att man i Skane lätminstone i allmänhet) stulle wånta annan hjerp, än den, fom är att söka uti egna bemtis banden. i Kånnedom i allmänhet om de administrativa grundsatserna, i hwad de kunna tillämpas på provinsen; ertra roteringens bibehällan) J sammanhang härmed meddelas nedanstående till Red. ankomne skrifwelse: J anledning af en i Aftonbladet N:o 277 intagen artikel ur Helj. Post, att på en Auktion wid Rögle små hemmansdalar, om 3 mit. mo 10 t:ld ocdlad jord, betalts med. 2000 Åor Rgd, får underteånad saåsom metstede båkantgöra, att i Westergylln, på den stora siätten, säljas halfwa od tredjedelshemman, mod a till 50 t:ld åker och ofta lika mycket utmark och hjelplig ådhggnad, för samma summa. Om det skulle falla Redaktionen in ätt teproducera denna upplre ning om hemmanswärdena på wår stora slätt, der jorden rätt skött icke är otacksam, sä. önssvarar jag med så moycket stärre få kerhet för sanninaen, fom jag sjelf bett nyligen inkäpt 3 särskita