England. London d 26 Now. Man talar om offentliga fester och glädjebetygelser. hwilka, liksom år 1814 efter afflutans det af freden med Frankrike, skola på en bestämd dag fir ras i alla delar af det förenade Konungariket, i anledning af tilldragelserna i China och Afghanistan. (Uppgiften af 21 mill. P. St., säsom beloppet af den summa China utfäst sig att erlägga till. England i frigå omkostnader, rättas härmed till 21 millioner Piaster.) Frankrike. Paris d. 27 Now. Wi finna, säger die flenogras obische Correspondenz, öfwerallt den förmodan uttalad, att Marie Christine icke är främmande för rörelsen i Bareclos na. Men wi tro, att man i afscende derpå befinner fia i fullkomlig willfarelse. Marie Christine befinner fia allt fer dan utbrottet af dessa oroligheter i mycken oro. Å ena fir dan fruktar hon, att hennes dotter ffall falla i händerna På Barcelonas inwänare, hwilkas syjtemal bon anser wara afs gjordt republifanskt, å andra sidan tror hon att regenten, då ban blir herre öfwer rörelsen, skall begagna fig af den samma att utwidga fin makt, förlänga fitt regentskap och kanske upp: böja fig till VBice-fonung i Cuba (förut war fom bekant frågan om de Philippinske öarne). Marie Cyristine begif. wer sig dagligen till St. Cloud, i afsigt, fom man förmos dar, att föfa utwerka, om ide en bewäpnad intervention, få ätminstone en formell bemedling till förmån för Drottning Jsabella. Portugal. Paris d. 25 Now, Portugal går en ny politisk kris till mötes. Allmän är den förkänslan, att den genom Ser bruari-revolutionen införda tingens ordning, ite länge fom mer att fortfara. Alla oppositions-partier hafwa börjat wäldsamt resa sig. Costa Cabral och bans anhängare fäns na redan marken swigta under fina fötter, och de göra förs twiflade ansträngningar att upprätthälla fig midtunder hofe wets ogunst oc) det tal: och inflytelserika September pars tiets hat. — AAWH) —— Boskapsskötsel. (ur Stadstidningen.) Näst den, ty wärr hos of, åtminstone i wåra börbi gaste prowinser, allmänna drankutiodring, en följd af den öfwerdrifna bränwinsbränningen, bör, säsom orsak till den läga ståndpunkt, hwarpa wår boskapsskötsel befinner fig, äf wen anföras den klena fodringen. Att framswälta Hos stapen öfver en läng winter gäller ännu bos of för bete samma fom att framfoda ven, och detta stora misstag understödjes i hetydlig mån dels af den falska föreställningen, att spillningens mängd beror af de underhällna kreaturens, dels af deras kortsynthet, som wio egendomsköp mera frås 2 F. oOAtur far I