— — ——— ——————————7—— —————t8.—2— —1115555565———7——————5;—————— -ö;—2575565—1717j—————5 — ——— ———— 5 111nmm0.e CA-177 D Engelske Gesandten, Sir William PiRaghten, nu Gvuvere nör i Bombay, att det skulle wara förmonligt att något förminska dessa utgifter. En mindre summa än den aftals : ta afsändes :ill on of de mäktigaste bergstammarne, de efte: liga Gilcschierna i Cheiber-yofien, och det ögonblickliga re: : sultatet häraf war ett allmänt uppror, fom slutades med ett fullkomligt afbrytande of all communication emellan Jndien och Afghanistan. Deun första underrättelse, fom derom kom till Jndien, medförde tillika berättelse om en mängd fäftningar i rosten wid Ccurd på landswägen från Pentschab til Kabul, bwarcst General major St: Nobert Sale blifvit angripen med betydlig förluf. Same : tidigt härmed utbröt ett allmänt urpror i Shah Sudschahs residens Kabul Da många depescher blifwit uppfnappas de är ännu ide riktigt bekant buru sakerna stä. — De före sta berättelferna förmäla, att Kabul war t fullt uppror, att en del af Brittiska stridsmakten tillika med Siv Bil: liam PY Naghteu och Shah Sudschah woro inneslutne i Kabuls citadell. Jnsurrectionen utbröt den 2 Nov. fame ma dag Win aghten skulle resa till Bombay; fran denna dT, dag och till den 18 Nov. föreföllo ständiga träffningar och utfall. J de öfriga delarne af Afghanistan är ställningen ide bättre. En corps Gurdoer i Knhistan har blifwit F alldeles nedsablad, men den wid den samme staende Sajor Fu Pottiuger undkom till Kabul; Löjtnant Haugbion förlorar de on band. Cu corps af 100 man, fom marscherade från iF, Candahar till Gisni, har blifwit nedgjord tillifa med Kap Hu ten Wrodburn: Candahar, Gisni och citadellet bålla fig Ii ännu och man tyckes icke frukta för dessa. — Under dessa förhållanden har Engelska Gencral-regeringen strart beore drat truppar till gränsen och befallt dem, fom woro på ätermarschen, att oförtöfwadt wända om. — Förrän snön smält på bergen kan likwäl swårligen någonting uträttan,, och till dess måste Engelska trupparne i Afghanistan öfwerlemnas åt sitt öde. Spanien. J deputeradefammarens möte den 28 Januari fom Spaniens förbålande till utrikes matter då bane. Hr FT Mendez Vigo förde bittra beswäranden met Frankrife, i van uppmanad till moderation af Presidenten. Hr Vigo sökte att rättfärdiga sig, men ett allmänt sorl nödgade ha: Å nom att sätta fig. Från Cataloniens gränsor bar man undcrrättelse af stor wigt. Öfwerauctoriteterna hade nämligen befallt upyps lösning af Figuieras municiralitet. Alcalderne, fom wille : sätta fia deremot, blefwo fängslade; denna åtgärd wäckte — — synnerdet mot Ludvig Philip, pwilken Han kallade en tlleH gitim konung, kungen de facto. Åtskilliga gånger blef