lugnct: Fiqucröausr RU bliswit arcritamot, en sörstttTwng af wäsendtligen hafwa föranledt dessa oroligheter. Portugal. En bhof-intrig bar åter bragt landet i uppror. än: ge har hofwet sträfwat att få Drottningens gemål utnämd till armeens generalissimus, hwilket den hittills gällande författningen af 1833 förbjuder, under det chartan af 1826 tilläter det. Häraf härlede sig det nya försöket att åter införa denna författning, hwilket, egentligen härstammande rån bufmudfraden, först framträdt i handling wid Oporto. Don Ycrros charta blef d. 27:de sistl. Jan. formligen kroklamerad af Oportos emil oc militärauctoriteter och bes swuren på grafwen, hwari Don Pedros hjerta är bisatt. Derpå upprättade man en yrowiforiff regering, i spetsen för hwilken trädde Cr fuftitteminiftern, Antonio Bernardo da Costra Cabral. Fafan ingen man af betydenhet, åt minstone icke offentligen, flutit fig till insurgenterne, war man lifwäl i Lisabon i den största bestörtning dä underräte telsen ankom, isynnerhet då det tillades, att 6000 man re guliera truppar, fom gått öfwer till insurgenterna, äfwen woro i antågande mot bufwudstaden. Ministrarne ingår vo fin dimission, för att undgå en hwar tent om dels ktighet i intrigen, och Drottningen är nu sysselsatt med ildandet af en ny minister; Hertigen af galarua bar öfvertagit confelj-prefidentftavet. — En majoritet of de i lisabon närwarande deputerade hafwa ingifwit en yrotest not rörelsen; Drottningen bar utfärdat en proclamation, mwarutt hon hrteserar möt hennes namns missbrut of ins urgenterna och bestämdt förklarar fig emot hwarje rewolu ionär rörelse. Fraukrike. Från I öaris skrifwes under d. 10:de Febr. Ryktet om roligheter, inbrutae i Spanien, gör de frän Portugal ere ållna underrättelser om det chartistiska upproret i Opporto nuu bekymmersammare. Så gerna Regeringen fer Cfvar108 makt förswagad, få obehagliga måfte underrättelserna än Portugal wara, ty Chartisterna utgöra i Portugal det ngelska partiet, oc) under det att i Spanien Fran ska Tee eringen undersiöjer det reactionära och EA vegevine n det liberala Septemberpartiet, undverfis djer i Portue l Engelska gesandten den chartistiska reactionen, ich d den d ranske det liberala partiet, fom äfwen der kallas Sertems .partict. Man ställer ryktena från Spanien i förbinz lse med nya interwentionsplaner af Ludwig Philip. Belgien. Tidningen Independant innehåller följande: Nrigös inisern (Spore A DDD — 3 compagnier bade ryckt in i staden. Carlisterna stola———— ——k—