Helsingborgs-Posten – 5 juni 1841, sida 2

ne finner man den gamla liknelsen ide få oäfwen, att Lund med fina emellan de många trädgardarne framskymtande röda tegeltuk förekommer sasom ett fat FEråf: for, beströdde med dill. — Det är också gansko godt art wår stad har tillgång på swala funder; de behefwas werkligen nu att taga fin tillflyfträtill efter dagens wedermöda. Ty den resp. Allmänheten må weta, att det nu om dagarne hårttår des går hett till emellan sköldarne; ärets klass af bewåringsskyldige Studerane swettas neml. nu fom båst under wapen:j ofningarne på fin lägerplats ute wid stjutdanan, der de för 8 dagar sedan in: ryckte under der skrällamde kalfstinnets monotona tocr, och derifran de om Lör: dag stola utrycka under Södra Skansku Jnfunteri-Regementets klingande frigsmu: sik; uti tentatorns rum jwettas på de i halfrund ställde stolar de swartbefrackade kandidater, sa wål de fom skola hämta sin lager på den blomsterkransade Par: nassen, fom de, Ewilfa skola skörda ftri: dens lön antinaen uti beprydandet med den betydelsefulla prestkragen, eller un undfåcndet of Eskulaps staf, eller un omgjordandet med rättn isoncs swärd; uti auditoriernas katedrar swet:as de speci minerande ljeltar under bemåödandet art på en gång wårja My för opponenternes anfall och sjelfwe utdela wåldiga slängar — tungt folla de larinfka glosornas fwårds: bugg, få att det dammar ur de kramade folianterna, och der hwiner i luften af kastspjut utaf klyftiga sefismer. Der glå: der den Pythiske Apollo att ase lben bar: