Helsingborgs-Posten – 27 april 1841, sida 2

(Jnsändt.) Hunden och Gåskarlen. under rubrik: Hunden på Kyrkogarden infört ett peem detri der blod annat heters Hwad blir hang lön? Der ren hans säl het hwilar 2 Af wänlig hand en dag ban sänkes netm Till fredligt hem, dit nordauwindens Pn, lar, 0 Dit lifwets qwal ej hitta wägen mer. Fin Och anden fom få älskar fom så min a nes str den ej wärdig bättre werldars ljus ml Och högre fröjder? Mangen boning fif. ned KN (wet du hur många?) i Allfaders hufn Julia. Sådant är lindrigast sagt, öfwerdr sen wet. Omskrifwet på prosa blir mening denna: Hwad lblir denna underbara hut: fl dens lön? bans, fom i 15 länga wi sa ttrar qwardröjt wid fin wäns graf. J N i det händer honom detsamma som en (cf ; nan 2) menmiska: va stället der förenfo l-et för hans kärlek och längtan bwin 2 I blir, en dag of en wåns hand, den 2 es delösa kroppen nedomyllad. Dir hi icke nordanwinden wågen, der traffos ish aflidne icke af lifwets qwal och jord Men denna hund, fom i liistiden adafn lagt få mycken farlek och fom cj etty de gonblick glömt fin wån, år hon (hundkuy, ng icke wärdig en högre fröjd, en bimmit, de I fållhet på andra iden grafwen? J Hy. oc I faderebutet finnas många boningat: f en ste der ackt sfwas un: äfwen för th, —