Hr Jhre för egen del en försäkran, att Kabinettskassan icke häftar för någon brist af hwad slag som helst, utöfwer den af Stats:Utffottet uppgifna, med undane tog af 637 Ror för diverse utgifter och 73 tusen några hundra om wi hörde rått, för ett förskott från Statskontoret , bwaris bland hufwudsakligen ingick betalning för frikadetter wid Carlberg, som Konungea enstildt utfäst fig att underhalla, och hwarföre H. M. äfwen utlofwat, att us tan Statswerkets betungande godtgöra detta förskott i den mån medel på FPolos nial:fonden funna inflyta. Herr Röök, Lagmannen, fom näst hårs efter och uppläste en skrift för anslaget. men han war så lågmält, att ref. ty wärr ej kunde höra honom. Grefwe Horn steg upp och sökte förs swara Ständernas betalnings-skyldighet från den ständpunkt, fom denne reprejen:z tant på sednare tiden intagit och uppen: barat i EStats-Utffottet. Grefwen gick till och med jå långt, att ban oaktadt den upplysning fom nyss blifwit lemnad genom Hr Ihre, od) fom wisade, att icke Staten utan Konungen personligen wore gäldenär (eller fordringsegare) för fabinettskassans brift, päftod att han (Konuns gen) dock wore gäldenär på statskassans wägnar, ett yttrande, hwilket sedan gaf Grefwe Anckarswärd anledning att fraga Grefwe Horn hwarest den grundlags N fanns, fom lemnade Konungen Uppdrag, att personligen ingå gäld på den andra statsmaktens wägnar. Grefwe Frölich wederlade också Bref: we Horn (före Grefwe Anckarswärd) Prafrz fullt, och detta war ett af hans lyckliga: ste muntliga föredrag. Hr Dalman framdrog några motfågel: ser mellan Frih. Stjernelds förklaring