Helsingborgs-Posten – 12 januari 1841, sida 2

ner, rättfärdigas genom alla tiders och orters erfarenhet. Hwad som ligger mig personligen på hjertat, nune Herrar, att uttryckligen förklara i denna krets, år, art då i g of bla min Hål repar på de af de lidande klasserne reksamerade för: båttringar, fom de hefwa rätt att wänto of samfundet, hwars fastaste stöd oc Are, säger min innerligqoste på lang erfarenbet grundade öfwer yaclje mig, att dessa sa önstliga förbat:ringar i den jos ctola ckonomien endast lara utföra fig gerom medd, som utestänga bwarie waldtsgerning, hworje anarfisk förstöring, hwarj werklig oerdning, genom en följd f progresnva äåtgärder, hwilkas weålgdz rande werkningar böra sträcka fig till llo medtemmar of den gemensamma fas naljen; det År mia öfwertygelje, att (rumtiden, pa hwilken wi alla hoppas, icke stall blifwa en negatif, en förtrörels je, utan en utwäckling af de telningar till det goda, som nutiden bär i sitt sköte, ech art de onda passionerna skola quwåls jas derk Den tilltalades skarpsinnige Defensor, Hr Mauguien, sokte art förswara bonom emot den mor honom gjorda beskyllning för Apostasie, genom der påstacnde, art Lamennels grundide städse hade waret densammo, den nåmmigen, att alla Rege: ringar förakta folfets rättigheter och gås Ia ingrepp i dem. Mot defa ingrepp hace ban förut i fyrkans fiyddebirrados mo nalat upprätta en fördämning, i den andliga mokten uppratta en hegsta dom: stol för att bestydda de swage mer de mäftiges inkraftningar. Men då Julis rewolutionen och det glada jubel, med hwilket densamma blef hålsad of alla fore dens ciwiliserade nationer, wisat honom hwilken stor singad energie folket sjelft före mådde utweckla till förswar för fina råts tigbeter, då bade ban ide funnat tillflu: ta ögat för der öppenbara sanningen, då måste han erkänna det factum, att folfer blifwit myndigt. Då öfwergaf han sina idcer om eti ondligt förmynderskap, ifs ta fv! sa. Pt — ee vf