se; då blef det hang walspråk: At för Felket och Allt genom Folket — Den aklagade skriften resumeras i denna phras: Juliregeringen synes från dess början hafwa utgått från twånne ideer, och beständigt hafwa följt desamma, naml. att förrada Franfrike i dass för: hallande mer utlandct, och art undertryc: ka det i det ieres Dermed stulle nu wara sogt, att om Regeringen werkligen hade haft denna afsigt, hede den icke fkunnat förhalla sig sämre, ån den gjort. Men detta war i sielfwa werket sannt, och sades dagligen öfwerallt, fastän med mindre energiska ord. En blick på Frank: rikes politiska mällning stall wisa, buru illa de atländska angelägenheterna blifwit bestyrde. Man borde solcdes icke kunna fördöma Hr Lamennais för det att han sagt hwad beta werlden tänkte. Att det ide bade gatt bättee i det inre, syntes af oc förskräckliga framsieg Pauperismen gjorde, till hwuka fromsicas hämmande philantropicn ide parade förslag. Nagot widare hade den anklagade icke gjort; ban bade ide predikot angrepp mor cgens: domsråtten, uran en bättre organisation i af medlen till folkets förfofran, och fås: Li fom ett af dessa medel bade han betecknat! walreformen efter en for mättsiock, för att ide penaingecaristokratisn, utöfwad af, 200,000 priwilrgicrade, långre skulle bes I gagna folkets mödosamma arbete till dess egenfära planer. Som en fader årade de arbetande flasserna den anklagade, som giort jig till en oegennyttig försware af deras interessen, till ordforande för seciala förbåttringar. Skulle man fördöma bos! nom derföre, att de fattigare klassernas lidanden hade afpressat bonom ett fmår: tand utrop? Snart skulle man kanhända kalla dessa samma klasser till wapen för att förswara faderneslandet imot det of: wermodiga utlandet. Redan derföre bor: de man draga i betänkande, att genom. en fördömelse of den anklagade tillfånna: Hifwa dessåg flasser: FX hafwen infet få—ö— — AL ——— ———— — —