Helsingborgs-Posten – 7 januari 1840, sida 2

åller Nio spalter in folio, de twå sista ned ganska fin stil, bar Jns. för mårk: värdighetens skull welat i en temligen lImänt läsen Tidning meddela en Fort csume, oc) ehuru beswärsskriften lår jrundligen författad, har den dock wne yftighetens stora fel; och om det år ifyns : nerhet i Rättegångswäg ett fel, att was : ra widlyftig, emedan en Domare deriges : nom sättes i tillfälle, om han will, att : forbise de starka bewisen, men fåfta sig wid de swaga, och hälst sådana ställen, som ingen bewisning innefatta, sasom ac: ja Hofrätten synbarligen gjor:; så Ms: siyrkas alla Rättsökande, att i hwarje anhängigt mål endast anföra werkliga des wis, men deremot afhälla fig från det der räsonerandet, fom kan wara bra i e:r bok, ja oc på en Ängfartygs:resa o wid ett Skogsparti, men fått icke wid en rättegång, emedan Domaren får tilld fälle, att endast kasta rättwisans mante! öfwer den Rattsöfandes räsonnerande, mer lemnar hela bewisningen, sasom alldeles owidrörd, i sitt wärde. Ocksa yttrar fig Beswäranden öfwer Hof: Rårr. Dom på et ssälle ja bår : sSJof:Rårr. förbigar der swar jag lemnut å inwändningen, och undwir fer derigenom att upptaga den grund hwarpa min talan hwilar, samt på et: annat: Jag bar yttrat, att, når Hof Råtten tro:de frågan härmed wara af gjord, den ännu icke fattat, hwari sjelf wa frågan beftår.s Men dertill ga I Klaganden sjelf tillfälle, fom undwikits om en fort och bindande bewisning alle nast förebragts, utan alla tillsatser, son wäl för andra kunna wara upplysand och öfwertygande, men deremot gifwy dem wapen i händerna, hwilfa pa ör pand weta, bwem som har rätt. kunna derigenom gifwa ett sken åt i framställning. Förhallandet war i korthet följand