de Sjöprefekt. Saken förklaras sålunda: Amiral Roussin, Fransk Gesandt i Konstam inopel, hade erfarit, att Ryska floc: tun närmade fig till Bosphoren och hade genast afgifwit protest till Hr Hon Bu: teniew och till diwanen mot en sadan ät: gård; derjemte sände han Amiral Lalan: de befallning, att med hela fin flotta når: ma fig Dardanellerna. Då kort derefter Inågra krigsskepp, fom förde Ryst flagga, swisade fig i Bosphoren, seglade Amiral alande in i Dardanellerna ända upp till pufwudstaden. Paketskeppet Hermes är sankommet till Marseille från Malta, Äbparifran det afgick d. 20:de. Depefcher: sae blefwo från Marseille genaft expedie: rade till London, — Hår i hamnen wid Åtagas förberedelser för att förstärka A-nämde ardete har från en rent wetes elmiral Lalandes flotta. Linjeskeppet Dio: Faplig synpunkt behandlat dessa ämm dem år fatt på krigsfot och har erhål:loc) återgifwit dem i en flar och lättfaf lit befallning att med korwetten Bictori:lig framställning. Den djupa Hegelf , euse afgå till Levanten. Tredäckaren Mon-philosophiens stora sanningar utgöra och tebello wäntar blott på VicesUmiral Lafden basis, på hwilken Förf. åsigter oh Sussees ankomst för art med korwettensresonnemanger äro byggda. Läsaren ök Deligente efterfölja de begge förstnämde.jäledes ide wänta fig, att i detta ar santi Petri, hwars reparation nästan ärte finna en af dagens flyfktiga stridskn fulländad, afgär d. 3 Aug. med briggen ter; det innefattar inga enskilta p olik Genadier likaledes till Orienten. Fregat: ff a meningar i ordets wanliga inskrå ten Belle Paule wäntas från Cherbourglra betydelfe, utan populårt framställ od) år likaledes bestämd dit. Roageringen djupa philosophiska åsigter af histor n) ämnar bringa Levantiska eskadern till 12 och staten i högre bemärkelse. Att ar en linjeskepp, 2 fregatter och 10 mindre far-ttet år ett resultat af mångårig fof digltyg. Ångfartyget Ätna skall i morgonlning, förklarar sig lätt, då Förf. di jasfafgå med depescher till Amiralerne Rous-Iti concentrerar och i förenklad form å jersin och Lalande. gifwer hufwudsumman af Hegels fat ef: Paris den 2 Aug. J Monireurenloch äfwen lemnat många egna sjelfsf, fåltäser man följande telegrafsdepefchi: Alex-ldiga tillfatfer, hwilka bewittna Förf. oh sandria den 46 Suli. Generalconsuln till.dom och widsträckta beläsenhet. Wi conselj-presidenten: Turkiska flottan harsga derföre fästa allmänna uppmärk den 14 under Gapudan Paschos anföransI heten på detta arbete, i den öfwertyg. ärode anländt hit, för att ställa fig undersatt man med tacksamhet emotser och Mehemed Ali. Vicekonungen har förkla: fånner Förf. sörtjenstfulla företag Ik lar lrat fig ide förr wilja återftålla PortenSlrifta wår i detta affeende torftiga lil Fulilflotta ån Storvisiren Chosrew Paschastur. Wi måste hår inskränkta oss, Julisstrtå IE j elsesblijwit aflägsnad från ledningen af Stats-I lott anmäla detsamma. Detta häfte innehåller 2:ne afhandlingar, cket angelägenheterna och der af honom (Me: rido(hemed Ali) regerade landets ärftlighetska tifmål ej äro afslutade, utan ko bes blifvit honom tillerkändt. — Den Egypslact forrfåttad i ett följande häfte. 9eltiffa håren har fått befallning , att atertället och utrymmet medgifwer ej; .ii.. A (UH AN Ass ong redogsgra för junebäl Tidens Frågor, betraktade ifrär den wetenskapliga ståndpunkten; er, Qwartalskrift utgifwen af E. S Bring. 1:sta häftet, Lund 18398 J wårt tidehwarf uppenbarar sig ewa dent menniftosandeng ofantliga utwecklia och sträfwande för sanniag od) rätt. A la de särstilta meningarnes häftiga stri bewisar, att menniskan besinnat och fun nit wigten af de stora fragorna om frå het, stat, samhälle; dot har dagens Yk, liga discussion af dessa ämnen blott åm au mer inwecklat desamma; det år gå nom den högre speculationen och geno ; wetenskapens läror, fom de skola reda och klart kunna fattas. Förf. af ofwa