Helsingborgs-Posten – 9 mars 1839, sida 2

— nyttja oxkött till Engelsk beaf; men somi det år magert, och fegt, emedan Freatuz ren gödas, ite såsom i England, Ty: land och Danmark, med rotwerter, utan: med hackelse och drank eller gröpning dertill, få brukar man att banka det; men beafen blir ändock feg, och således bårdfmålt. Men det år ej wårdt införa den Engelska beafen i Swerige, förrän wi först infördt det Engelska gödningssättet: och beafen skall då utan bankning fmälta i munnen, Men fa långe den uppsäåtliga lössläppningem fortfar, funna ej fMlagte:Freaturen gödas, sasom de böra; och det kött fom införes till städernes torg, är saledes af föga wärde, och bör till lagt pris betalas. 6:o Så långe den uppsäåtliga Idsfåppa ningen fortfor, funna åkerbrukande ftåndss personer, fom ej äro Herremän, ej infoa ra ett förbättradt åkerbrukssätt, emedan de kringboende Böndernas samt Torpar nes och Husmännens kreatur skulle fran da den tidigt sadda wintersäden, och Flöfs ren och rotwäxterna; hwarföre de nddjan kas följa allmogens äkerbrukssätt, alle nast med den skillnad, att de bättre foms mardrifwa fin jord, dika den, och neds föra gödslen, då allmogen wanligen låg ger den ofwanpå. Det år fåledes ingen falsk uppgift i de ekonomiska böcker som lutkomma, att aäkerbruket i Swerige år I allmänhet hundra är efter andra länders. Man skall inwända, att allmänna la gen förbjuder, samt med böter och an swar belägger slik åwerkan. Wisserligen. Men undertecknad har haft många Råt: tegångar om äwerkans mål; men ehuru jag med många wittnen bewiste, att å: werkan skett, påföljde dock hwarken böter eller answar, mindre ersättning. Det är dessutom en swår sak, att en nödsakas twista mor manga; och iust för der de äro många. Läsaren må sjelf utgrund -orsafen, om ban gitter. Nu börja lifwäl få k. byordningar stifi tas, hwilfas ändamål år, art motwerkehl lössläppniugen, utan att behöfwa tillit Domstolen. En sadan år äfwen här fd! wB— T—aBl — vv AD — — — t (