In Uv Ove A (E IVL 1W 3 442— 9 ( Å —. NN i d , 0 e lämdt afgiordt i den wigtiga frågan omsa rig eller fred; men de flesta röfternale öja fig för den sednare, få att all an: hb edning år för handen till den förmodan, attie Belgierne gifwa efter för nödwändigheten så ch foga fig efter konferensens beslut. Emedlertid berättas från gränsen, attå rigsrustningarna fortfara få wäl å Bel: zista fom Holländska sidan. J Mar:ly tricht skola Holländerna widtagit mängass. förswarsanstalter. p Gencral Skrzynecki wistas ännu i J Braband hafwa den 24 Febr. far: få öfwerfswämningar ägt rum; alla flo-d der hafwa uppswällt till en utomordent-s lig höjd; från Bröfel till Hal och frånst Bröfel till Vilvoorde står landet unders1 watten; jernwägsarbetena i riktning!: mot Franska gränsen hafwa lidit mycket Spanien. Enligt bref från Scvilla af den 9 Febr.framryckte Generalkapitenen Cleonard med si truppar i riktuing mot Gibraltar, fomji der förljudes, i anledning af en Carlistisk rörelse. Ett bref från Bayonne af d. 16 Febr. berättar, att twenne Agenter ankommit ill Munagorris läger med penningesun: derstöd. Före deres ankomst hade ett uppror utbrustit, hwarwid de orolige fol: daterne welat skjuta fin Chef, fom måst flykta till Franska området, der han hål: ter fig dold. D. Carlos läger fortfar att wara i Bergara. En corps af Marotos armee hade framryckt från Tolosa till Navar: rå , men man war okunnig om def beftåm: melse. Enligt bref från Madrid wäckte Carlisternes till wåren tillämnade erpe: dition ingen synnerlig fruktan i hufmwud: staden. Enligt bref från Barcelona af den 12 dennes hade den wackre Engelske trema: staren Gulnar , fom medförde 7900 gewär ombord för Carlisterne under Ca: breras befäl, blifwit af Spanska kryssarc UUVU (rvinaad och — —