Hå Ä derigenom. Ty Barnen, som tillhora det jornrufarecflafien , och förblifwa inom fö den, kunna för den summa, de erhållit is sutlösen, endast erhålla några tunneland u jord. Utlesningsprincipen har alltså målsjm så lat, act få många Hemman delats i fexs))o Å tiofjerdes till och med etthundra ftjugoät-re tondedelar. m 3:o Minskas fatrig:procenten till fatsb tigsförförjningen, Ty fartigsprocenten ut: be går ej af fielfwa Hemmanet, fom Fader si eller Swärfader afstått, utan endast afse d deras lilla qwarlatenskap, sedan de afli: d dir sasom undantragssfolf, 40 Komma Hemmanen med få un dantag i sädana mäns händer, fom behöf:19 wa skuldsätta fig, för art betala utldg-!? ningsfumman. 5:o Hindras Swenske mån, fom ej tillhöra Bondeståndet, att sätta fina Ca: pitaler i fronojord; hwarigenom större delen af Sweriges röreljesFapital anwåns des endast på handel, manufakturer eller utlåningar och i allmänhet borgerlig nå: ring; men drages derigenom från GSroce: riges Modernäring, fom år äkerbruket. 6:o Är denna utlösningsprincip wålsä —— lande dertill, att Swenska åkerbruket ärs i förfall, emedan fem sjettedelar of Rislt kets jord år i en okunnig och fördomsfull allmoges händer, då efter en bättrest princip upplyste mån kunde jemwäl Fom-! ma i besittning af kronojord, och genom sitt efterddme uppmuntra allmogen i gran: skapet, att widtaga ett förbättradt åPer: brufsfått. 7:0 Od) fom utlösningsprincipen år or: saken till åkerbrukets usla tillstånd wid Krono:Hemman, år den alltså jemwäl orsaken till den misswext, och den hungers: nöd, fom ofta hemsöker Swerige. Ty iu sämre jorden skötes, iu större blir mif: wexten wid ogynsam wäderlek. Men wid en Egendom, hwilken skötes wäl efterett circulationssätt, som icke utsuger, utan förbättrar jorden, blir aldrig misswert, årsgången må wara hurudan, som helst, emedan dels det stora förrådet af fommar: frafl:fodringgaddfeln, dels det rationella AAAAA — —