Helsingborgs-Posten – 12 februari 1839, sida 2

0 6 MT RR !:424 Ane de; dels på de skäl wi uti wår första uppsats angifwit, och dels förmedelst det betydliga fall i spannmalspriserna, som bade en inställd bränwinsbränning och: en förbuden fpanmåls:utförfel nu på en; gång stulle förorsaka. Naturligtwis skulle dessa twenne krafter, på en gång anmwåns de, ej allenast nedtrycka spanmälspriserne utan äfwen ätminstone till en början förs trycka de spanmålshandlande, emedan, en ligt alla de upplysningar wi kunnat inhemta få wäl af enskilta trowärdiga män. som af samtlige Herrar Landshöfdingars! arsberättelser, tillräcklig tillgång på i spanmal bör finnas inom Lander för eget behof, helst då den ymnigare tillgången i på potatis tages i beräkning; och wi för wår del tro, att ett brånmingbrånninggs: förbud i förening med förbud emot fpans: mäls-utförfel skulle i ekonomiskt bånfeenas nu mera skada ån gagna det allmänna. Wäl skulle man funna föga: Utestäng först främmande från huset, om fjpiss: kammaren ej tillåter några kalaser, och je sedan efter, om portionerna behöfwa förminskas för husets folk. Att kalassera så länge med de förre, att de senare få swälta, torde wäl wara mindre dfwers : ensstämmande med billighet och rättwisa. Men derjemte torde man kunna påstå, att det andra alternatiwet att så spara på bitarne inom hus, att de förskpämmas, wore lifa oklokt handtadt, och detta ffuls le säkerligen blifwa fallet med potäterna å flera orter, hwarest de ännu förföljs till 2 Ror R:gld pr tunna och till med derunder. Men wi upprepa hwad mi! förut anfört: swårigheten att fatta be: slut i en få wigtig sak bestar uti hardt nåra omöjligheten att med fullkomlig fås kerhet bedömma behof och tillgångar. Kanhända skulle det ej wara olämpligt, om Hrr Landshöfdingar ingäfwe en yr: terligare årsberättelse; derigenom tro wi man komme de nödiga upplysningarne närmast; ty naturligtwis hafwa enstiltas olika intressen olika asigter, hwarföre ges nom striden dem emellan nägra sa säkra CUNIAtor itkt lära knanna winnas. att