deröfwer, isynnerhet med afseende på åkerbrukets tillstånd i Swerige. (Forts. från N:o 12) För att befodra patriotismen, bör fols fet upplpsas, icke blott i Theoligiska åm: nen, utan tillifa i sadana, fom angå fame hällets förhållanden. Det år för tidigt att inrätta Aferbrufssinftituter för allmo: gen, Det har Jas. redan för ett år fe: dan föruts gt i Skanska Correspondenten, der Jns. yttrat, att man bör förut lära allmogen, att den icke spiller jord genom dikning, sommardrifning och klöfwersådd, och att der icke år någon winst i der be: Ja, att släppa löst på fin grannes ober: gade gröda, fastän sällan eller aldrig nå: got answar följer, Ty att wilja lära allmogen ett rationelt akerbruk, under få: dana omständigheter, det år att wilja lå: ra barnen att danfa, fåfta och rida, in: nan de lärt fig att gå, Det behöfs i sanning något föregående, inaan allmogen i det hela, wet att sätta wärde på detta rationella äkerbruk, fom fordrar weten-) staplig bildning, åtminstone upplysta och fördomsfria tänkesätt. Man har wäl lof: swat oss i en bof, att allmogens luft för lås: släppning skall upphöra, når den blifwer bättre upplyft, Men man har ide tofs wat of, når detta skall ske, och går in: a förberedande anstalter dertill, om ige e genom Ddeftillationss-fabriferna; ty Fon:l k skall wara förnämare, ån sinkelt. Nen emedlertid torde man hafwa fog till en frågan, om upplystare akerhrukarelr öra lida och tåla sig med lössläppninen, tills allmogen låtit bättre upplysasb ig. Skola Wi wänta derpå en mangål: er? eller kanske twa? Ntminstone lof: k var wäl Författaren oss, att wi slippa sd vänta långe under den tredje mansäldren, å Annan lagstiftning och lagffipniag förenassb sig, att sätta gräns för denna uppfåt: t igalössläppning, fom år rätta sn rsaken, att de upplystare bland åkerbrus!d are, fom ej äro Herremän, nödsakas ris ) a för den herrskande tidsanden bland de!l upplyfte, a På större Herregårdar är i almäubeta tr A4 SPIA Bo CA 22 111 — — D