Dela Sattistista halssibucattttäöet g UVHTIVI 4 e TA wer Ebro till Baskiska prowinserna, efter en helt och hållet misslyckad erpedition, och fom. det. synes uti ett ganska uselt tillstand. Under det de Fransyska tidningarne sålunda låta Pretendenten gå tillbaka öfwer Ebro, påstar Spanska tidningen Gazeta de Onnate, att D. Carlos fördes lat fin hår i tre corpser, att han med den ena gwars blifwit i Castilien, marscherar med den andra öofwer Soria till Arragonien och later den tredje under Don Sebastian reorganisera sig i Nawarra, hwarefter al: la tre åter skola marschera mot Madrid. Härmed ofwerensstämmer äfwen Engelska tidningen Times fors respondent från Bayonne af den 28 Ckt., hwilken till och med låter Pretendenten med 17000 man uppbrys ta i det inre af Konungariket. — Från Saragossa förmäles under den 26 Okt., att Espartero jemte fles ra andra Generaler den 22 och 23 med 27 bataljoner och 2000 man kawalleri befunnit sig i Abejar och Cabrijas, der han wäntade en million Realer. Cabrera fersatte Contavicja i respektabelt förswarstillstånd och tår äfwen uppkasta fästningswerk i Linareå. Å ömse 4 sidor föröfwades mycken grymhet; så har Öfwerste Bonet låtit skjuta Carlist-höfdingen Tena jemte 22 andra fangour.. 2— Frankrike. Flera Officcrare, fom lemnat Constantinch d. 20 Okt. berätta, att ingen strid förefallit jedan den 13; Araberna fran trakten komma dagligen till torget, fom år mycket rikligt försedt, och oaktadt utmandrins: gen finnes ännu många inwånare, fom äro wänligt finnade mot Fransmännen. Piinsarne befinna fig wal och hafwa erhållit gode qwarter i stadens palats. Det berättas att de ämnade lemna Konstantineh emel-! lan den 20 och 30. Det grofwa Artilleriet, en del af! materialen , Gen. Damremonts lik och en konwoj så rade hafwa ankommit till Guelma. I Bona hade man icke haft Chelerafall sedan d. 22 Okt. ö En Fransysk tidning meddelar en Artilleri-Dffiz cers skrifwelse från Konstantineh af den 16 Oktober i följande utdrag: Med utomordentlig ansträngning fulländades breschen på 24 timmars tid. Men bwil: fen möda kostade det ide att bringa kanonerna i sin rätta ställning! Hwilket arbete hude icke wåra Eol: dater, som woro reducerade till sin sista ration, och wåra hästar, som woro utmattade genom gyttja, regn, dimma och köld, emedan de måste föra kanonerna ocht den nådiga ammunition upp på bergshöjderna!? Del