2 ( 448k f 4( OSIR 114 —TCytutfy. — 11 12 skulle marschen gått widare i samma riktning och Estella angripas, men hwilket hindrades derigenom, att från Madrid inträffade den underrättelse, art den res volutionäre Gen. Carera icke blifwit erkänd såsom Bis cefonung; i foljd af denna underrättelse skiljde fig de rewelutionära trupparne under Ulibari från dem som forblifwit trogna — eller hur man skall kalla dem — under Jriarte. Men likwäl blifwer det ännu oförkElar: ligt, huru Brigadieren Jriarte, som enligt ingängna underrättelser, ännu d. 9:de war beröfwad stt befäl uti Artajona, skulle d. 10 oförmodat hafwa gjort ett utfall från Pamplona i spetsen för garnisonen och der: efter d. 13:de åter hafwa uti Lumbier uppträdt såsom Vicekonung emot de rewolutionära från Pamplona. Ryktet att 6000 Carlister wisat sig i Quintenar de la Orden förflaras nu härleda fig från en beråt: telse af Espartero från Beteta den 6 Sept., hwari det bland annat heter, att öfwer 6000 man samlat sig wid Chelwa och fordrat betydliga kontributioner af in: wånarne. Chetva ligger emedlertld i Valencia, långt från Madrid och ännu längre från Qvintenar de la Orden. Frankrike. Till Toulon har med ångfartyget Tartan under den 12 dennes den underrättelse ingått ifrän Tunis, att Amiralerne Lalandes och Gallois?s eskadrar i ham: nen derstädes förenat fig. Blott skeppet Suffren fats tades, hwilket afgatt till Frankrike, för att transpor: tera truppar till Bona. Man trodde för öfrigt, att flottan snart skulle aterwända till Toulon, emedan den Turkiska äfwen hade wändt tillbaka. Wid Tartansafgång war Amiral Gallois dödligt sjuk. — 0000O— (Jnsändt.) Till de wälförståndiges upplysning, fom icke förs frå, hwad en ironisk framstaållning innebär, får jag härmed meddela, att jag icke at efterhärmning utan af naturligt lynne följt den så kallade Sofratiska metber den, att genom ironien wederlänga och förlöjliga den willfarelse fom jag i N:r 59 af denna Tidning welat antyda. Jag mill derföre på rent allwar nånna, att efter 1e feu sacres, hwarmed Napoleon betecknade la presence desprit, eller rädigheten och själsnärwaron i faran och äfwentyrliga förhällanden, ide fan läras i böcker, ej heller wid Akademien, få Fan den icke heller läras wid militäriska Jnstituter, eller wid ett dfningelager, utan år en gafwa af naturen, och fan saledes fimas inom alla stånd, utan afseende på arten af de: ras uppfostran; deraf fan och förklaras med hwad fog Ludw. Hollberg en gång kunnat yttra, att den blifwer en oskicklig läkare, som skulle hafwa warit en god